För några år sedan kom jag på mig själv med att ofta skjuta upp saker: ”det där tar jag imorgon, nästa vecka eller när tiden är mogen.” Det slukade energi eftersom mitt dåliga samvete ständigt knackade på dörren och det var inte den bästa versionen av mig själv jag såg i spegeln.
Det var två allvarliga funderingar som fick mig att ändra riktning: insikten om att jag en dag skall dö (i alla fall fysiskt). Tiden är alltså inte självklar. I och med detta föddes nästa klarhet: hur vill jag använda min tid? Ställde inte bara frågan en gång med halva hjärtat, utan många gånger:
”HUR VILL JAG ANVÄNDA MIN TID!!??”
Nyckeln till att bryta dåliga vanor, handlar inte om att försöka stå emot dem med rå viljekraft, utan att ändra fokus. Hjärnan förstår inte begreppet med att bara plocka bort något. Däremot klarar huvudet idén om ERSÄTTNING. Det vi vill bli av med måste ersättas med någonting annat.
Låt oss säga att jag är beroende av sötsaker och vill bryta detta mönster. Förnuftet skulle kunna säga något i stil med: ”men bara sluta ät socker!” Genast skulle lustcentrat ”däruppe” hitta vägar för att ta sig förbi intellektets stämma om att för mycket socker är skadligt.
Istället för enbart stark vilja, behöver vi smidig och skickligt använd vilja som frågar: ”vilken kropp och känsloläge vill jag ha om sex månader från nu? Vad kan göra istället för att rastlöst irra omkring med godis i handen?”
Nya handlingar – nya vanor – nya beteenden och känslor.
Michael Larsen – livscoach, mental tränare och rådgivare
Skulle nog typ aldrig klara av att banta !
Varför inte?