Häromdagen skrev Jennifer: ”Man ser så många bli kära och lika många bli hjärtekrosssade. Men sådant går ju alltid över och de flesta hittar någon som får deras hjärta att slå igen. Hur ska man kunna tro på ett förhållande och orka kämpa för det – när man ser så många gå isär och blir lyckliga med någon annan?”

Vilken klok och mänsklig frågeställning! Finns det någon som inte tänker dessa tankar emellanåt?

Människor möts, blir förälskade, hjärtan slår snabbare, drömmar tar form, medans andra krossas.

Jag blir alltid lika överraskad och förvånad när till synes lyckliga och harmoniska par säger: ”Det är slut. Vi skall skiljas!” Det är så lätt att tro att det alltid går se på ett par åt vilket håll det bär.

Anledningen till att det inte alltid går läsa av tillståndet på en relation, är att inte ens partnerna själva hunnit känna efter. Livstempot är högt och då är det inte alltid så lätt att veta hur man mår som individ och ännu mindre hur ens partner har det.

VI VILL SÅ FRUKTANSVÄRT MYCKET. VI JAGAR FÖR ATT HINNA MED. PÅ VÄGEN MOT ALLA MÅSTEN ÄR DET LÄTT ATT FÖRLORA SIG SJÄLV OCH FÖRHÅLLANDET.

Det krävs mod och insikt för att kunna se att vi är mer än vårt relationsbagage och våga kasta sig ut i det okända. Vi måste tillåta oss själva att se på kärleken med nya ögon varje gång och vara lite positivt naiva.

Det är aldrig kärleken som är problemet, utan våra mänskliga brister och försök till att forma en annan enligt vår egen mall.

Det är en konst att kunna se detaljerna i vardagen: de små gesterna av kärlek och att inte ta någonting för givet. Lyhördhet är en konst som ständigt behöver förfinas.

RealLove

Frågan är: hur håller jag mystiken vid liv? Hur kan jag ständigt se min partner med nya ögon?

Hur gör du för att inte låta osund försiktighet och rädsla ta över när det kommer till kärlek och relationer?

Michael Larsen – livscoach