Livet är komplext, intensivt, stressigt och med många olika bitar att hålla reda på. Jag ser småbarnsföräldrar som jonglerar ett stort antal bollar i luften, par som har distansförhållanden, ett ex som gör allt för att försvåra, barn med särskilda behov, renovering, längtan efter kärlek och ensamhet. Vilket flöde av olika omständigheter!
Och i allt detta finns det djupa behovet av att få känna sig lycklig.
Finns energin där så att vi kan ge till vår partner? Till vår egen person? Är tempot så pass högt att du inte står ut med den andres försök till närmande?
En kvinna berättar för mig: ”från det att jag vaknar på morgonen till dess att jag lägger huvudet på kudden om kvällen, har allt varit ett formel-1 lopp. Min man och jag är likt två kollegor som går förbi varandra. Allt känns så avtändande praktiskt och jag vet inte hur jag ska få stopp på det!”
En man: ”hon är så uppe i varv och när jag tar steg för att komma nära blir hon bara förbannad. Jag gör allt för att finnas där men till slut tappar man lusten att anstränga sig!”
Om vi ska kunna vara närvarande för en partner är det avgörande att vi finns där för vår egen person. Vi behöver hitta små mentala oaser av varande där vi kan fylla på. Platser och situationer som gör att vi kan uppskatta livet.
En man tar en eftermiddagspromenad i skogen innan han åker hem till familjen, eftersom han vet att han blir en snällare person när kroppen fått syre.
Vi behöver ställa oss frågan varje dag: Vad är uppskattning? Vad gör henne/honom avslappnad, trygg och glad? Hur ser en kärleksfull gest ut?
Hur vi känner oss i en annan människas sällskap är helt avgörande för relationens överlevnad.
Hur vill du att en nuvarande eller blivande partner ska må med dig nära inpå? Vilka minnesbilder vill du ska tatueras in era själar?
Tonläge, ögon, kroppsspråk, lyssnande och vad du väljer att prata om, kommer till stor del att avgöra hur fortsättningen kommer att se ut. Kom ihåg att det är detaljerna bygger helheten. Så självklart men samtidigt så lätt att glömma.
”Hur kan jag bli en bättre partner?” Webinar torsdag den 30/8 klockan 21.00. Du är varmt välkommen!
Föreläsningar live: en levande kärleksrelation! Klicka på länken för stad och anmälan. Vi ses!
Michael Larsen – relationscoach
Hej!
Jag undrar varför det är så svårt för vissa människor att ge komplimanger medan andra direkt och spontant uttrycker positiv feedback. Upplever att min partner har väldigt svårt för att ge komplimanger, det känns alltid som det sitter långt in liksom och inte kommer helt naturligt. Vet inte alls vad anledningen är, det är inte så att jag ser mycket bättre ut än honom eller att vi inte är ”jämbördiga” på andra sätt. Jag behöver den näringen! Jag vill få den bekräftelsen att jag är vacker i hans ögon om jag klätt upp mig. Jag ger honom komplimanger då och då men hade velat göra det ännu oftare men håller tillbaka lite eftersom han inte direkt sprider dem kring mig. Vi har bara varit tillsammans 8 månader så jag vill inte skrämma iväg honom genom att vara för på. Vi har fortfarande inte sagt att vi älskar varandra….