Den här morgonen/dagen blir ganska intensiv eftersom min ena dotter går ut skolan, och det blir en hel del aktiviteter för henne. Kommer därför inte hinna med att skriva ett nytt inlägg, utan kör en repris. Hoppas det kan vara ett litet, litet ljus i mörkret för dig som blivit sårad och sviken.
Att bli lämnad av någon vi älskar är bland det värsta som finns. Den vi valt att leva med, lägga all energi och drömmar på, beslutar sig för att inte vilja dela sin tid och kärlek med oss. Det kan få även den starkaste på knä.
Det är inte konstigt att ett oändligt antal filmer, musik, teater och böcker genom historien handlar just om brustna relationer. Det ligger djupt inom oss. Hur många tårar har inte fälts i kärlekens namn?
Vem har inte känt den avklädda maktlösheten då en annan person fattar ett beslut som ändrar riktingen på vår framtid?
VI MÄNNISKOR VILL TILL VARJE PRIS UNDVIKA MAKTLÖSHET.
När den värsta sorgen, tomheten och frustrationen lagt sig finns det faktiskt några bra saker att ta fasta på. Jag vet: det tar tid, ibland lång tid innan vi kan känna något positivt över huvudtaget, eftersom intellekt och hjärta bor i olika hus.
”Den rätta lämnar inte när det är svårt.” Smaka på orden: ”den rätta lämnar inte när det är svårt.” Det kan ta tid innan det sjunker in. Vi vill ju så gärna. Hela vårt väsen skriker efter att den andra skall inse misstaget, ångra sig och komma tillbaka.
DEN VILKORADE KÄRLEKEN LÄMNAR ALLTID FÖRR ELLER SENARE, MEN INTE DEN VILKORSLÖSA.
Det finns faktiskt några saker som är bra med att bli lämnad/dumpad:
– Det blir tydligt vilken person som inte är den rätta för oss.
– Vägen rensas så att den som är bäst för oss kan kliva in i vårt liv.
– Kriser kan få oss att växa som människor. Det är ingen gammal klyscha utan faktiskt något som många ser när de fått perspektiv i backspegeln.
Vad säger du min bloggvän: vad kan det finnas för gott i att bli lämnad av någon?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
Ja att hjärta och intellekt bor i olika rum det är verkligen sant. Dom pratar inte med varann alls känns det som. Separerad dom med…. Viktiga frågor att fundera över som du tar upp. *jag funderar vidare på dem…*
Hej ! Absolut växer man som människa , har 5 jobbiga separationer bakom mig , tre med barn .Visst har jag lärt mig mycket om mig själv , och andra genom det
.nu ser jag bara positivt på allt i framtiden , allt kan ju bara bli bättre . Visst har man varit deppig , ledsen , frustrerad , oförstående många gånger men denna gång insåg jag till slut klart att vi inte passade ihop, av flera anledningar , fast känslorna sa annat . Nu tar jag med mig allt som lärdom om det blir ett nästa förhållande ? Så lite klokare har man ju blivit med åren
Det är en bra inställning Patrik: att se händelser, även de svåra som lärdom. Att bli en ännu mer komplett person som njuter av andetagen. Värme till dig!
tack 🙂
Hoppas ni får en härlig skolavslutningsdag!
Kram
Tack fina Johanna:-) Kram
Jag har en vän som tog avstånd från mig i samband med att jag åkte in på behandling för ätstörningar, med motiveringen: ”Jag är rädd att du ska göra mig sjuk, hur kan du göra så här mot mig?”
Faktum är att vi är ”vänner” nu igen, nu när jag är frisk. Men jag glömmer aldrig att hon lämnade/anklagade mig när jag var sjuk.
Hade min vän varit min partner så hade gjort slut för länge sen, men det är mer komplicerat när man är vänner, har gemensamma vänner etc. Dessutom bråkar vi konstant. Har aldrig bråkat med en människa så mycket som med min vän, inte ens med min egen mamma. Men all tillit är borta och jag vill inte ha henne i mitt liv längre då jag bara mår dåligt av våran relation.
Hur gör man slut med en destruktiv vänskap?
För övrigt älskar jag din blogg. Under svåra tider har denna bloggen varit mitt första besök på morgonen för att orka gå upp. Tack.
Kram
Frida
Ska tilläggas att vi inte är tonåringar… vi är 24..
Håller med dig Frida väldigt inspirerande blogg
Man avslutar genom att säga att det här inte leder till någonting gott. Det kan kännas svårt, men vad är relationer om inte något som leder till utveckling och glädje? Dina uppmuntrande ord om bloggen betyder väldigt mycket för mig Frida. Tack! Kram
Jag tar också fasta på det där att hjärta och intellekt inte bor i samma hus….jag vet att jag borde släppa och glömma tankarna på den som lämnat mig och därigenom gjort mig illa. Men det är så svårt, har av någon konstig anledning, känslor kvar för denna person! Troligtvis kommer jag så småningom också att inse att han inte var rätt för mig. Tiden läker inte alla sår men man lär sig att leva med dem.
Catti: känslor klingar av när kärleken inte får näring. Värme till dig.
Förstår dig Catti:-(
Jag kommer ihåg när jag läste det här inlägget förra gången! Jag fastnade så för dina ord ”den rätta lämnar inte när det är svårt”. Då, när jag var mitt i den tyngsta perioden, fattade jag inte vad det betydde. Men nu när jag har kommit en bra bit på min resa och dessutom träffat en ny kärlek, så förstår jag precis vad du menar med de orden!!! En del saker behöver man få repeterat för sig….
Härligt Vickan – Grattis! Visst behöver vi repetera:-)
Känner precis igen mig i det du berättar , man lämnar inte när man som mest behöver stöd
Det är i de stunderna vi vet vilka som är värda att sakna.
Känner precis igen mig i det du berättar , man lämnar inte när man som mest behöver stöd
Tack Michael för det inlägget!!! Det var precis vad jag behövde höra ”läsa”
” den rätta lämnar inte när det är svårt ” det är helt sant! Ska komma ihåg och påminna mig själv varenda sekund!!! Jag ser verkligen att jag måste tvinga mig att börja och rensa mina tankar och se att det är inte mitt fel ……
Tack en engång Michael
Hälsningar/ ”Maja”
Tack själv Maja – det finns kraft att hämta i de rätta orden. Varma hälsningar:-)
Försöker ”smaka” på de orden. Har för tre veckor sedan blivit lämnad av min särbo sedan 6 år. Tre dagar efter att vi kom hem från en efterlängtad semester så berättade han att han inte orkar leva som särbo längre och bara ses varannan vecka. Han känner sig så ensam när vi inte ses. Jag känner mig helt knäckt. Äter och sover dåligt och kämpar mig igenom varje dag. Han säger att han fortfarande älskar mig, men då gör man väl ändå inte såhär?
Frågan är vad du vill Eva. Hur vill du att er relation skall se ut? För mig låter det som att han längtar efter förändring.