För någon vecka sedan besökte jag kafét där jag skrev de första raderna på min bok. Det var några år sedan och då var det en oerhört skön atmosfär att sitta där med kaffet, datorn och idéerna. Vid det här senaste besöket var magin borta vilket kändes lite vemodigt. Detaljerna i inredningen hade ersatts med jag vet inte vad och personalen var oengagerad.

Det får mig att tänka på vad som händer i alltför många förhållanden: vi missar gesterna som håller lågan levande. Jag ser paret som under hotellfrukosten ler åt varandra. Berör den andres händer. Vid en första anblick hade man kunnat resonera: ”Ja, ja det har väl inga småbarn! Vänta bara!” Men de har barn.

Jag ser ett annat par: försjunkna i sina mobiler. Ett par trötta blickar och korta praktiska ordväxlingar.

Om vi går runt med idén om att kärleken är en känsla med stark attraktion och lust, har vi rätt. Till en liten del! Men ”måltiden” innehåller väldigt många fler ingredienser! Vi kan nöja oss med drive – through dag efter dag, men vad kommer att hända med våra kroppar. Vad gör det slöa med tvåsamheten på sikt? Hur formas våra emotionella kroppar av ensidighet? Vi behöver vara noga med råvarorna och näringsämnena som vi skapar middagen med.

Jag hör dem som resonerar: ”Så blir det med tiden. Man kan inte gå runt och vara förälskad i samma person hela tiden.”

Kärlek är mer än känslor! Det är viljan att vara närvarande, visa intresse och agera. Om barnen t.ex. ständigt är första prioritet kommer ni att glömma varandra, och likt en tomatplanta i sommarvärmen som inte ges dagliga doser av vatten, kommer att torka ut och dö.

Det handlar om hur vi bemöter varandra när det uppstår konflikter. Vill vi segra när det blir argumentation? Ständigt förvänta och kräva mer än vad vi själva ger?

Jag ser mannen som går fram till sin kvinna efter ett bråk: ”Vet du vad älskling? Jag har missat det där som du tog upp i morse och jag kommer att se till att ordna det framöver.” En mening som räckte för att hon skulle kunna känna ro igen. Inget mer grus i det fina maskineriet därför att han menade vad han sa.

Diskussioner och meningsskiljaktigheter uppstår i alla förhållanden, men de ger oss möjligheter: att växa eller distansera. Vi väljer! Ökad medvetenhet är inte gratis, utan den förväntar sig att vi stannar upp och är öppna för att se en bredare horisont. Egot gör allting så fruktansvärt smalt, vilket gör att kärleken inte kan andas fritt.

Jag minns någon som sa: ”Men om man inte vill och orkar försöka då?” Mitt svar är enkelt: ”Varför är du i förhållandet över huvud taget?”

Jag önskar dig en skön lördag min bloggvän!

Michael Larsen – relationscoach

Medberoende och konsten att bryta den känslomässiga fångenskapen – webinar den 30/5 kl 20.00. Du är varmt välkommen!