Vi hamnar alla där emellanåt: vi klagar. Du vet själv (förhoppningsvis) om du tillhör dem som ständigt sysslar med det. Håll med om att det tar energi.
Klagande står oftast för någonting djupare än bara själva gnällandet. Negativa uttalanden är inte sällan ett omedvetet sätt att maskera jobbiga känslor för oss själva.
Jag hade den person omkring mig som ofta sa: ”man kan inte lita på kvinnor.” En dag när jag hört det tillräckligt många gånger frågade jag honom vad det egentligen handlade om. När vi pratade närmare om saken kom det fram att han varit utsatt för otrohet och nu generaliserade för att undvika smärtan från sveket. Det gjorde mindre ont att klaga än att konfrontera de sårade känslorna.
Vi kan bara bli av med det vi tillåter oss själva att se och känna. Dimridåer fungerar inte. Vi behöver alla emellanåt fråga oss själva: ”vad är det jag vill undvika att känna genom mitt klagande?
Vad tror du?
Michael Larsen – livscoach
Lämna en kommentar