Hur går man hela vägen in i en relation, med hjärtat, känslorna, tilliten och framtidsdrömmarna utan att helt lägga sitt värde som person i händerna på en annan människa?
Det innebär alltid en risk att älska någon eftersom det gör oss sårbara, men det är ett språng vi behöver ta för att kunna vinna. Relationer är och kan inte vara helt vattentäta.
Förälskelsen raderar tillfälligt ut jagidentiteten, men efter ett tag behöver vi hitta tillbaka till vår kärna. Utan en inre plattform att stå på, kommer vi inte att kunna ge. Vem blir vi om vi enbart lever för någon annan? Har vi inte jobbat med oss själva tidigare är det dags nu.
VI KAN INTE ÄLSKA NÅGON FÖR MYCKET, MEN VI KAN ÄLSKA OSS SJÄLVA FÖR LITE.
När vi agerar från ett inre centrum kan vi leva autentiskt och behöver inte lägga energi på att dölja och photoshopa de mindre smickrande delarna av vår personlighet.
Kärlek innebär ju faktiskt också att älska bristerna och sprickorna – både i en annan och i sig själv.
Michael Larsen – livscoach
Så sant som det är skrivet! Gillar verkligen din blogg, får antingen en stor insikt om mig själv/andra eller så går jag runt och funderar på de olika ämnena du tar upp varje dag. Tack för det! 🙂
Härligt att du tycker så! Precis som jag önskar att det skall vara.