Din hand som stryker över hennes eller hans kind. Att under tiden som partnern pratar inte vara upptagen med att hitta den perfekta kommentaren som kontring, utan lyssna!

Fysisk beröring är en livsnödvändigt för att hålla liv i förhållandet. Inte som ett strategiskt tillvägagångssätt för att släcka sexuella behov, utan för att det gör oss närvarande. Vi visar att vi bryr oss om mannen eller kvinnan som vi är tillsammans med när vi frågar hur dagen varit, och samtidigt ha ögonkontakt.

Vad får ögonen mittemot att utstråla lugn och lycka?

Några tycker att det jag skriver om är självklarheter, men ändå så missar alldeles för många dessa ”självklarheter.”

Närvaro förresten! Hur ser det ut i praktiken, förutom att det kanske låter bra? Vad är det sista du gör på kvällen innan du lägger dig tillrätta med huvudet på kudden? Är det att svepa igenom några nyhetsappar, flödet på Facebook, Instgram eller något annat som känns viktigt? Hur ser partnerns ansikte ut i skimret från smartphonen? Levererades meningar som skapade ytterligare distans mellan er? Finns det en chatthistorik någonstans som inte borde finnas där? En osynlig barriär som skapar irritation, misstänksamhet, oro eller t.om. ångest.

Vad komponerar och serverar ni i relationen? Vilka emotionella smaker får ni ta del av i tvåsamheten?

Lyssnar ni till det som sägs? Musiken/rytmen mellan raderna. Vilka ord uttalas och vilka är väl dolda bakom en inkapslad känsla? Det är lätt att lägga ut psykologiska dimridåer när vi inte vill eller orkar lyssna till partnern. Vi viftar bort meningar som ”tjat” och ”gnällighet”. Frågan är varför det tjatas? Varifrån kommer missnöjet?

Finns det anledning till kritik eller bor det drag i den egna personligheten som ständigt söker fel och brister? Någon förälder som du omedvetet råkat kopiera?

Ett av de mest förödande beteendena vi kan ha i ett parförhållande är att förminska och förlöjliga partnerns känslouttryck. Psykologiska övergrepp behöver inte nödvändigtvis enbart handla om direkta kränkningar, utan subtila hån som bryter ner.

Vi ursäktar egna övertramp genom att ha övertygat oss själva: ”men han/hon har gjort detta mot mig, så därför anser jag mig ha rätten att göra och säga det här…”

Det är lätt att söndra i kärlekens namn! Någon säger: jag vill ha tillit! Men ger vi själva tillit? Ger vi av det vi själva så innerligt önskar?

Vi behöver minska på stressnivåerna i våra liv så att vi kan vara där – närvarande tillsammans med en annan människa.

Rör vid kvinnan eller mannen som du älskar. Dra er undan vardagsbruset som skapar sprickor och hitta tillbaka till en rytm som är er. Lägg handen på varandras bröst: känner du hjärtslagen från din partner? Det går inte att uppleva det som är sätet för en annan människas liv och samtidigt bråka. Det är en omöjlighet!

Vilka relationsvanor behöver du/ni städa undan, så att nya livgivande kan ta plats?

Relationsvanor som gör att kärleken kan hållas levande – webinar på söndag 4/2 klockan 20.00. Du är varmt välkommen!

Michael Larsen – relationscoach