Det är inget ovanligt uttalande och under normala omständigheter är det några fantastiska ord. Problemet är bara ”MEN”, framför ”jag älskar henne/honom.”
Varför visar ”men” på att något inte står rätt till? Jo, för att det antyder en kompromiss av det osundare måttet. Här följer några av de exempel jag hört andra, inklusive mig själv säga högt:
”Han har ett hetsigt temperament men jag älskar ju honom.”
”Hon/han sätter för det mesta sig själv i främsta rummet, men jag älskar ju…”
”Hon har sin egen agenda, men jag älskar ju henne.”
”Visserligen har hon/han varit otrogen i tidigare förhållande och även mot mig misstänker jag, men jag älskar ju…”
Det är på många sätt sorgliga meningar, för de visar på kärlek som gör oss blinda. Förresten: stopp ett tag! Det är inte kärleken som gör oss blinda, utan våra känslor av desperation, dåligt självförtroende, ständigt förhandlande om vad vi är beredda att ta och inte ta från en partner.
DET MESTA I LIVET BYGGER PÅ KOMPROMISSER, MEN NÄR DET SKER PÅ BEKOSTNAD AV VEM VI VERKLIGEN ÄR PÅ INSIDAN, VÅRT SANNASTE JAG, ÄR DET FÖRLUST AV STORA MÅTT.
Kärleken till en annan får aldrig göra att vi förlorar kärleken till oss själva. Separationsångesten och rädslan för att vara ensamma, aldrig starkare än respekten för vår egen person och självvärde.
Vad gör du mot dig själv när du kompromissar bort äkta ömsesidig djup kärlek mot, ”men jag…”? Hur blir du?
Michael Larsen – livscoach
Åh, du skriver så bra saker. MEN jag reagerar med att bli enormt rädd. För vad jag håller på med, vad jag står ut med. Väger för- och nackdelar, tänker på att kompromisserna kanske inte är så stora ändå, att det bara är i mitt huvud det blir en stor grej. En dag kanske jag lyckas ta rätt beslut. Fram tills dess så ska du veta att dina ord hjälper i det tysta. /F
Det låter väldigt lätt när du skriver det. Jag tyckte det var jättesvårt beslut, trots att jag känt att det inte var bra länge. Man tänker på barnen, att man inte vill skilja sig, det blir svårt ekonomiskt, var ska jag bo? Till slut kändes det som fara för min egen hälsa och då var det lätt. Sen tycker jag att man ska ta sig tid och sörja också, inte för länge men ett tag, innan situpsen och armhävningarna, det var en bra idé, ska börja med det nu. :):)
Precis som du säger är det viktig att få sörja – det är en viktig del i läkningsprocessen. Att skiljas är verkligen inte lätt och att hitta styrkan att bryta upp något som inte leder till lycka, kan ta tid. Vi behöver ständigt fråga oss själva: vad för slags liv vill jag leva? Hur kan jag vara en bra förälder? Fysisk träning stärker dig på alla plan. Värme:-)
MEN om man fortfarande älskar den personen, då är man väl inte riktigt färdig med förhållandet?
Det är väl när kärleken tagit slut som det är lättare att gå?