Förra våren var jag på besök hemma hos en gammal vän. Vi hade inte setts på länge och jag minns honom som en otroligt filosofisk och djup person. På hans emotionella bakgård fanns det tyvärr en del bråte uppstaplat – han kom aldrig loss med sina drömmar och projekt. Det blev alltid halt vid tröskeln till det grandiosa.
Står i hans vardagsrum och läser en text som ramats in. Den är strategiskt placerad och går inte att missa: ”ready to launch”
Jag: ”när börjar du!”
”Min dag kommer!” ropar han från köket.
”Tror inte det!” blir mitt svar (arrogant kanske, men känner min vän.)
Jag: ”När var du på vinden senast?” (han är en nostalgisk samlare)
”Flera år sedan” blir hans suckande svar.
Jag: ”Men sist jag var här skulle du ju….”
Han: ”Shit så fast jag är!”
”Inte nu längre, för nu skall vi istället för att sitta här och filosofera om varför du låst dig själv, springa upp på vinden allt vad vi orkar.”
Fyra timmar senare är min vän en helt annan människa. Smutsigt ansikte och dammiga händer. Vi tittar in i vindsutrymmet som nästan är tömt. Det ligger energi och lättnad i luften.
Det låter kanske simpelt att några timmars vindsstädning skulle kunna förändra en persons mönster, men det är precis så det kan vara. Handling belönar. Och det ”smittar” andra områden i livet. Ringar på vattnet. Min vän har kommit loss med flera projekt. ”Ready to launch” är inte enbart några vackert inramade ord.
Vi behöver känna elden på insidan. Det som driver oss uppför så det inte enbart stannar vid mentala luftslott. Se över vilka dominerande tankar om oss själva som hyr rum i våra huvuden.
Tankar min bloggvän?
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Jag tänker – vilken fin vän han har i dig!!! 😀 En vän som handgripligen hjälper till 😀
Så himla sant! Nu ska här rensas bland tankarna. Trevlig helg på er alla.
Jag vet att det du skriver är sant.Tack för allt du skriver förresten. Jag satt fast riktigt ordrntligt efter en skilsmässa. Alltför länge. Se åkte jag till England och gjorde en väldigt tuff utbildning där det ingick hårt fysiskt arbete under ett par månader. Det bästa jag gjort som fick mig att lossna. Tänker på boken ” rensa i röran” När du skriver detta. Man kan också gå ut och gå en stund, se sig omkring, titta på hus, titta på människor. Rikta sin uppmärksamhet utåt. Det är bra. Vill bara tala om att det du skriver är fantastiskt. Det har hjälpt mig att få ihop mina sista pusselbitar. Tack 🙂
Jag tänker att jag borde röja! Hela mitt liv har jag alltid blivit nostslgisk i samband med städning. Mamma berättade att jag ofta fastnade i nån låda med gamla foton eller gamla leksaker jag för länge sedan växt ur. Huset jag nu äger har jag bott drygt tio år med exet i. Det gör mig inget men jag borde röja o göra det lite till mitt ”nya”. Jag borde sortera, återvinna, kassera o spara. Bestämma mig helt enkelt. Ha en skön dag. Här glittrar solen redan i snön.
Att röja, sortera, slutföra och göra ”rent” i såväl det materiella som i relationen till andra o till mig själv, är så välgörande för både kropp och själ!
Tack käre Michael för Dina underbara inlägg!
Ha en fin dag och en riktigt skön helg!
Tack fina Rebecca!
Älskar att rensa!!! Förstår faktiskt inte hur saker kan bli så viktiga….tänker också på den gamla läran-feng shui. Trevlig helt 🙂
Önskar dig detsamma Lisa!
Det som syns runtom oss, speglar oftast hur det det ser ut inom oss..
En person som har ”kaos” och väldigt ostädat hemma, mår oftast inte särskilt bra. .
Tröskeln att ta itu med saker blir enormt hög, och till slut infinner sig uppgivenhet inför livet i helhet.
Tycker jag stämmer bra.
Hade jag inte direkt tagit tag i denna bit hade jag med säkerhet mått betydligt sämre psykiskt.
Men bäst av allt är jag märker vilken enorm förtjänst det ger att hålla efter 🙂
Så rätt… 🙂
Jag bröt mönstret helt… var som att gå igenom ett tjockt moln i slowmotion. Städade verkligen ur ”vinden” Jag rensade undan mitt gamla som jag så länge har haft svårt att släppa trots att vi var separerade. Dåligt pykiskt svartsjukt förhållande med en person som verkligen inte är hel inombords. Rensade hemma på saker som påminde honom, till och med böt min bil mot en fräch ny liten. Kanske låter drastiskt men oj så skönt det känns nu. Att helt ha tagit avstånd och ser nu äntligen framtiden.
Männsikor som ger energi är min vardag nu. Trevlig helg och tack alla ni fina där ute . Kram
Härligt Suss!
Vilken ”storstädning” du har gjort. 🙂
Vårkramar till dig! ☀️
Tack Josefina
Kämpa på Kram
Ser styrka i dig Suss:-)
Visst fungerar det bra 🙂
Gjort samma sak som du. En total metamorfos där ingenting av det förflutnas spöke fick finnas kvar.
Jag har ett mål. Ingenting skall få hindra mig nå dit.
Men oavsett utgång så håller jag huvudet högt och mitt samvete rent.
Enormt viktigt för mig när jag blickar tillbaka. Att nu och i en framtid inte kunna säga att man inte gjort något för att förändra. Det skulle jag inte kunna leva med speciellt bra.
Snyggt jobbat och roligt att läsa att fler gjort samma sak
Det är så sant att ”Handling belönar och det smittar andra områden i livet. Ringar på vattnet.”
Jag har funderat ett tag på vilka bitar jag inte är nöjd med i livet. Det finns en del som jag vill förändra och det kan jag om jag vill. Och det vill jag.
Först ska jag stärka mig själv och mitt mående och prioritera mig själv. Jag ska få tillbaka min ork och energi. ”Pippi Långstrump” i mig får vakna till liv igen. Jag kan fixa allt och jag klarar mig själv.
Det har jag ju aldrig tvivlat på förut. Varför ska jag göra det nu då?
Jag ska tänka på vad jag vill och vad jag behöver.
Tänka på alla tankefällor jag så lätt fastnar i nuförtiden. De ska bort, allihopa.
Jag ska oxå sparka ut några ovälkomna tankar som hyresgäster från mitt huvud och låta nya flytta in. Tankar som betalar bra hyra = tankar som får mig att må bra, får mig att utvecklas och genomföra det jag vill.
Tack för dina fina och kloka texter Michael. Önskar dig och alla andra en underbar helg! ☀️
Ha en underbar helg Josefina .. det går att ”städa” ”rensa” där du står idag med. En bra början och skapar energi.
Kram till dig.
Tack detsamma!
Ja, det är en bra början…någonstans, någon gång måste man ju börja.
Kram
Tack för dina fina ord Josefina! Önskar dig detsamma.
Så sant men inte alltid så lätt. När jag separerade och sedan flyttade från huset rensades det hårt bland saker och ting, rent fysiskt. Mycket var lätt men ändå svårt att ta bort, alla mina gamla leksaker hade förstörts där i huset av möss eller fukt, en sorg såklart. Samtidigt är det saker, jag har kort på min första nalle iaf. Men sedan kommer vi till den andra vinden…den är svårare att rensa. Händelser i livet tynger den vinden och jag står still och vet inte hur man gör för att rensa. Separerade för två år sedan, har försökt mig på två olika relationer efter det men inget fungerar. Jag har nog kommit längre iof för den första dumpade jag ganska snabbt. Nu den andre, jag försökte verkligen i 5mån men det gick inte, jag har inte rensat vinden ännu och jag orkar inte ge i en relation. Ibland undrar jag om jag vet vad kärlek är. När jag gav kärlek i min 20-åriga relation gav jag mer än jag fick. Nu är det omvända roller, jag orkar inte ge fast jag får. Har nu bestämt mig för att leva som singel resten av mitt liv, trots att jag bara är dryga 40 år. Vet inte ens om kärlek är något som är mig förunnat, meningen är kanske att jag ska vara själv. Jag har plötsligt förvandlats till den mitt ex var….och det skrämmer. Hur rensar man på den där vinden? Rensa bland saker gör jag lätt men inte på det som finns i mitt inre.
Hej!
Det låter så drastiskt att bestämma sig för att leva som singel resten av sitt liv och tänka att kärlek inte är dig förunnat.
Jag tror att alla vill ha, vill ge och behöver kärlek i sitt liv när man är mogen för det. Ibland måste man nog stanna upp, rensa på ”sin vind” först.
Tyvärr så vet jag inte hur du ska rensa på den där vinden, i ditt inre. Tror att du skulle säkert få bra hjälp med det genom en terapeut/kurator/psykolog.
Jag tror att kärleken kommer, tids nog, även i ditt liv.
Tiden måste få göra sitt.
Kramar till dig!
Genom att börja ifrågasätta dina egna ”sanningar” om dig själv, relationer och kärlek. Trots allt överviktsbagage från förr. Låter som om du behöver prata med någon som kan vidga din horisont.
Har redan tagit kontakt med psykolog och ska påbörja psykoterapi, har ett tungt bagage, inte bara från tidigare relationer. Jag har kommit en bit på väg på egen hand men behöver hjälp med resten. Jag har svårt att lita på människor överlag. Sedan är det svårt att ha en relation när man har flera barn, vill inte blanda in barnen alltför snabbt i en relation och då är det svårt att hålla ev kärlek vid liv också. Eller så har jag helt enkelt inte träffat de rätta ännu, har svårt att bli kär och släppa på kontrollen är ännu svårare.
Blir berörd av att läsa det du skriver Ensamstående mamma,
Du har gjort helt rätt som har tagit kontakt med en psykolog, där börjar du din rensning inom dig.
Inte ska du bestämma dig för att leva själv resten av ditt liv, kärleken kommer att hitta dig igen. Under tiden får du förbereda dig genom att fokusera på din resning så att du mår bra inom dig. Så att du är redo när den riktiga prinsen dyker upp. Tror inte att du har träffat honom ännu, kärleken ska inte vara svår. Den ska tillföra saker. Inte dra energi från dig.
Jag är också singel & har också svårt för att bli kär, men som det obotliga romantikern som jag är så vägrar jag sluta tro på kärlen 🙂
Lycka till
Självklart hoppas jag på att få träffa den rätte men frågan är om jag skulle våga tillåta mig själv att bli riktigt kär. Är väldigt rädd för att inleda ännu en relation. I nuläget behöver jag nog bara ta det lugnt, visst kan jag dagdrömma lite men det får stanna där. Kanske jag träffar någon när jag blir pensionär, kanske jag aldrig träffar någon jag vågar släppa inpå livet. Men samtidigt mår jag inte dåligt av att vara själv heller, jag behöver inte ta hänsyn till någon annan än mig själv och mina barn. Men vist drömmer jag om att leva i harmoni med en man, just nu känns det bara som en dröm som aldrig kan bli verklig och risken är stor att jag själv kommer orsaka detta. Två män har nu bedyrat sin kärlek till mig och jag blir osäker och ifrågasätter vad jag själv känner och tänker, vad ska andra tro och vågar jag lita på att det ska gå bra. Då drar jag mig undan.
Jag fick städa ur hela vårt hem alldeles ensam när det skulle säljas vid skilsmässan. Det var enormt mycket saker, det blir gärna det när man bott på samma ställe i 18 år, stort hur, stor källare och stor vind…
Men jag ser det som att det var ren terapi. All ilska och ledsamhet över exet och hans fruktansvärda svek skulle ut samtidigt med allt skräp, tänkte jag. Att plocka igenom allt, slänga, rensa, sortera! Bara spara det som jag verkligen ville ha kvar. Inget annat fick plats i mitt nya hem. Inget gammalt mög. Jag gick ifrån ett vackert hem men kunde bygga upp ett nytt hem där jag har det bra.
Och att han höll sig undan var det bästa av allt! Simpelt och ynkligt av honom men väldigt bra – sett i backspegeln.
”Bara spara det som jag verkligen ville ha kvar” – det är en bra plats att ta avstamp ifrån Lollo.
Fick göra precis som du skriver. Idag, 4 år senare, är jag så tacksam över att få rensa, packa och sälja huset själv! För idag mår Jag bra och vet vem som är ’rikast’ ~ liksom min belöning
Vad hände..?
Försvann hela min text…
Oj!
? Vill du bli min vän
Oj!
? Vill du bli min vän
🙂
Dina berättelser lyser upp en tung dag!
Jag bor kvar i huset som jag och min ex – man köpte 1990. …källaren är en enda samlingsplats för 25 års äktenskap. ..rensar lite sporadiskt då och då. 2,5 år har gått och nu är jag redo! Tack för att ni alla ger mig inspirationen :))
Tack för att du delar med dig Petra. Ta steget och sätt en datum då utrensningen skall ske. Fullfölj:-) Varma hälsningar
Oj!
? Vill du bli min vän
Det positiva med stt flytta är att det blev rensat inte massor av gammalt med till nya lgh bara sånt som betyder och har ett värde för mig.och ikväll ska jag göra något som jag drömt om länge som jag tagit mod och bara bestämt mig nu ska jag ta tag i..en gammal dröm som nu ska bli av, ibland tror jag man bara måste bestämma sig.. Ha en trevlig fredag
Men hur kunna rensa bort när man inte fick göra ett avslut? När frågorna bara maler i huvudet?
Vill så gärna rensa ut vissa tankar och känslor…men fastnar!
Tror det stämmer, som någon här skrev i en kommentar, att om man inte orkar ta itu med att städa och har det rörigt i sitt hem, då beror det på att man har det rörigt i sitt inre. Det stämmer helt och hållet på mig. Jag sätter igång och rensar lite i röran ibland men sedan orkar jag inte mer och så dröjer det länge innan jag tar mig i kragen och fortsätter. Så har jag haft det i flera år nu! Rörigt både i det inre och yttre. Jag har inte kraften att göra något åt det, vet ju att den ende som kan göra en förändring är jag själv.
Känner igen mig. Hade i mitt ”tidigare” inbundna liv samma uppfattning, korkat nog.
Efter den snyting jag fick när jag totalt gjorde om mig själv och alla mina konstiga värdelösa vanor, fanns även med att jag tog tag i denna delen.
Säg att jag totalt per dag la ”hela” 10 minuter på att fixa lite där jag såg att något behövde göras. Vissa dagar kanske bara 5 minuter.
Då upptäckte jag vilken enorm förtjänst jag fick tillbaka när kvällen eller helgen kom.
Karma ! Varje handling ger en energi som återvänder till oss.
I detta fall får jag mycket mera energi tillbaka för att använda till trevliga saker.
Idag när solen sken och älven glittrade tog jag mig friheten att sluta jobba och gav mig ut och fixade nya gröna växter till några rum.
Så gör du ett försök. Övertygad att om du så bara lägger 5 minuter per dag kommer du få mångfalt tillbaka.
Bara det gör att man mår bättre
Tusen tack, Peter, för tipset! Jag ska prova det!
Du kan väl meddela hur det gick 🙂
Jag rensar, städar och slänger. Ändå är skräp, smuts och annat gammalt bråte tillbaks igen när jag vänder mig om. Känns som jag är en återvinningscentral som återvinner meningslösheter. Kom en bra bit på vägen, något hände, och nu har jag lika lång väg tillbaks till dit jag var alldeles nyss. Har förmodligen inte sopsorterat rätt. Större saker behöver städas bort. Kanske har jag sopat saker under mattan också. Önskar jag hade samma styrka i röjningsarbetet som många av er andra här men förstår av er att det är bara jag själv som kan städa rätt:) måste städa bort min vilsna mesighet och våga rensa vägen för mig själv. Jag är väl inte jag om jag anpassar mig efter vad andra tycker? En feghet som bara drabbar mig själv…
Du har styrkan inom dig, det kommer att bli bra.
Lycka till Bo!
Ja, vi reser oss på nio som vi brukar. Någonstans långt därinne finns ändå viljan kvar att resa sig och gå framåt. Det gäller att hålla garden uppe och röra på fötterna så man inte åker på samma smäll igen, men är man groggy efter den förra… Att kasta in handduken är inget alternativ…
Tack Josefina, omtanken värmer. Kämpa på!
Tack Bo!
Ett annat ord för mesighet kan vara att man är snäll och omtänksam.
Jag ska fixa klart ett rum till en av barnen. Det hänger tavlor som påminner om min fd fru och vårt förhållande mm. Orkar inte ta det nu. Men snart. Svårt!
Ha en bra lördag Bo! Känner ofta igen mig i det du skriver.
Tack J, och en bra lördag till dig med. Jag håller med dig. Det är förmodligen så. Men jag tror vi måste sätta gränser för snällheten och omtanken innan det utplånar oss själva. Även om det är emot vår natur.
Det är svårt med minnen och att bli påmind. Det går i vågor. Utmana dig själv då och då. Och ett litet tips, gå inte in i ett nytt seriöst förhållande förrän du är säker på att du är alldeles hel igen. Att vara själv läker även om det är svårt att se det ibland.
Inte finns någon mesighet inte. Kanske ordet känslor passar bättre.
Likaså tror jag inte på feghet. Vi styrs av känslor helt enkelt. Och då är man inte det minsta feg.
Tvärtom är väl det du visar upp här ett klart tecken på motsatsen.
Men det är väl vi inom det manliga släktet som ofta känner oss mesiga och fega om vi inte lever upp till något manligt ideal.
För egen del har väl knappast känslor varit något att skryta med.
Tills nu – släppa ut allt och det är en ”häftig känsla” oavsett de är sorgsna eller glada.
Du lär allt kunna städa undan både ditt och datt. Fysisk och materiell städning tycker dock jag är enklare än de emotionella och de som ligger och skvalpar för att redas ut.
”……never walk alone”