En kvinna beskriver mannen som hon träffat fram och tillbaka under ett års tid, som intelligent, snygg, socialt begåvad och vältalig. Hon berättar att hon är djupt förälskad i honom. Det finns ett problem: han håller sig inte enbart till henne. Det finns en lång rad av andra kvinnor på hans meny. Han drar sig inte heller för att förnedra henne verbalt: ”Du hade varit snyggare om du sminkade dig så här istället. Och klädde dig annorlunda.”
Nu är det lätt för oss som utomstående att säga: ”Men varför lämnar hon inte honom? Hur kan hon göra så mot sig själv?”
Alla som har varit/är förälskade, eller trott sig vara det, vet hur svårt det kan vara att bryta det som pågått alldeles för länge. Vi får några inledande och varnande utropstecken. Reflexröda skyltar som gnistrar: ”sakta ned. Stanna! Gör en U-sväng!”
Men vi är attraherade och förälskade! Vi tänker medvetet eller omedvetet: ”det där går kanske över. Jag är nog lite för känslig.” Tiden går och fler händelser hånler åt oss. Saker som vi skäms att berätta för vänner och familj. En känsla av skam som vi gömmer i våra innersta rum. En klump av gråt i bröstkorgen.
Kvinnor, och även män som förhandlar bort sina sexuella gränser med idén: ”Då går han/hon nog inte till någon annan…Jag är nog bara begränsad och hämmad i min sexuella frihet.”
Du upptäcker meddelande och bilder som sårar dig djupt. Du konfronterar och i bästa fall möts du av ett snålt: ”Förlåt!” Eller anklagelser om att du är kontrollerande och svartsjuk. Varför inte panikgråt från den som utsatt dig om hur fruktansvärt dåligt han/hon mår? Den elaka tillvänjningen har inletts. Det onormala och osunt gränsöverskridande blir normaliteten. Den emotionella självskadedansen för dig över det sönderslitna svarta golvet. Du vet att någonting är fel. Väldigt fel!
Men ”förälskelsen” gör att du hittar förklaring efter förklaring till hans/hennes beteende. Neurokemi i hjärnan har kidnappat din fria vilja. Kraften i att vara kärleksfull och omtänksam gentemot dig själv har hamnat i ett förlamande limbo.
Rädda dig själv! Gå i en annan riktning. Stryp all kontakt. Testa inte dig själv för att se om det kanske kan går att vara vänner, eller ”bara” ha en sexuell kontakt. Så lätt att förföra sig själv med alla möjliga förklaringar.
Det finns förälskelse och kärlek som är ömsesidig, och tar fram det absolut bästa inom oss. Även om förebilderna från uppväxten var grå eller t.o.m. katastrofala, så går det att häva förtrollningen. Se, känn och erkänn vad en destruktiv förälskelse gör mot ditt självvärde. Integritet som det spottas på. Skapa vanor som gör att en känsla av självrespekt, och så småningom en kärlek till personen du kan ta plats. När vi lyckas göra en eller ett par saker rätt, får vi en spridningseffekt som gör att hjärtat kan le åt våra val.
Michael Thor Larsen – relationscoach
Man blir tårögd när man läser detta. Stämmer in på mitt tidigare förhållande så väl. Jag lyssnade inte överhuvudtaget på alla varningssignaler som kom så tydligt. Eller rättare sagt jag lyssnade inte på mitt inre överhuvudtaget. Insidan skrek att något inte stämde, att detta förhållande inte var bra för mig. All kaos som rådde och oviljan att möta mig med mina ”krav”. Men ändå stannade jag så länge som jag gjorde. Attraktionen var så extremt stark och jag kunde må bra med henne vid min sida då när man hade bra stunder tyckte man. Och nu sitter man här efter uppbrottet och försöker arbeta sig upp från denna djupa grav som grävts åt en och funderar på om man någonsin kommer kunna känna sig riktigt lycklig igen.
Känner igen mig så väl i denna text i mitt nuvarande förhållande. Tidiga varningssignaler, röda flaggor (kontrollera vilka jag får ha som vänner, bestraffa mig för vad andra gjort henne, ingen respekt för min åsikt, kontroll av min telefon…). Vet varken ut eller in nu…
Rekommenderar alla att läsa på lite om Medberoende- har precis börjat utforska den sidan själv för att avgöra hur mkt jag triggar igång saker själv eller om han gör fel. Vi har båda otrohet i våra bagage så det är svårt med tilliten. Jag fick höra om bilder på andra tjejer från en av hans bekanta under en tid det var stormigt mellan oss. Det ligger kvar och pyr och så fort vi inte är fysiskt tillsammans vill jag ha kontroll över honom. Men vet samtidigt att OM ngn vill vara otrogen är det lätt- kan tom ske under arbetstid och jag kommer aldrig få reda på det. Texten ovan är mer solklar att det är galet.