Det kan vara i ett förhållande, från en f.d. partner, bekant, arbetskollega etc. Känslan av att du inte är tillräcklig, inkompetent eller t.o.m. värdelös. Du vet inte alltid riktigt hur det gick till men plötsligt känner du dig maktlös och försvagad. En direkt eller diffus upplevelse av impotens kring den egna personen. Ett gigantiskt bagage av skuld. Skall du verkligen behöva bära det?
Det kan ske rakt på: hårda ord, hot och förolämpningar, eller mer subtilt och raffinerat. Sms du inte får svar på (tystnad är en del i maktspelet), eller ifrågasättande kommentarer för att nagga ditt självförtroende: ”tror du verkligen att du klarar det? Du ser trött ut. Vi är flera som tänker samma sak. Jag vet mer om dig än du kan ana.” Eller pendlande mellan ”jag älskar dig” och det hotfulla gesterna/orden.
Kreativiteten och varianterna hos härskaren när det gäller att sätta dig på plats är oändliga. Målet är alltid detsamma – du skall börja tvivla på dig själv så att maktutövaren får som han/hon vill. Skuld, värdelöshet, total osäkerhet och en utslagen mental gps skall bo i dig. Rädsla är vapnet. Se igenom det! Nu!
Vaccinera dig mot maktspelet:
- Bygg en stark JAG känsla genom att börja tycka om dina vanor och beslut. Vem har rätten att sätta standarden för ditt liv?
- Ha rätt människor omkring, dvs. sådana som inte värderar och bedömer, utan tycker om dig för den du är.
- Ifrågasätt: stämmer verkligen det jag hör här eller är det försök till att så tvivel? Du är experten på ditt liv. Ingen annan.
- Ha bilden av ett emotionellt/mentalt ozonlager som omsluter och skyddar din kropp/sinne mot ”negativ strålning” från andra: ”på den här platsen är jag säker. Detta är mitt heliga rum.”
- Gå inte i försvar: maktpersonligheter vill att du skall hamna i försvarsställning eftersom de vet att det har en försvagande inverkan.
- Håll ögonkontakt och en upprätt kroppshållning. Det kan vara tufft, men ”hold your ground.” Den stärkande känslan kommer senare.
Du är inte ensam!
Tankar min bloggvän?
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Efter att ha tagit mig ur en psykiskt påfrestande och destruktiv relation, som fick fortsätta i hela 18 (!) år, inser jag också att osäkerheten och rädslan egentligen ligger hos den som försöker utöva makt. Det är en rogivande insikt och får en i efterhand att bli ännu starkare 🙂
Det stämmer det du. Samma sits här.
Ja precis. Att inse att den andre har så lågt självförtroende….att inte svara på sms eller vägra prata om obekväma saker är maktspel pga av osäkerhet!
Är inne i en påfrestande bodelning där maktspelet gäller pengar. När han ser till sitt behov och det som han ska ha och undanhåller information om pengar genom tystnad. Och mitt agerande när jag framhåller min åsikt och ifrågasätter hans beslut. Det slutar flera gånger med att det ska följas av ekonomisk kompensation till honom. Jag ska ersätta honom när jag vill kräva min rätt. Allt är en mardröm.
Att gå in i försvarsställning är verkligen något jag kan känna igen mig i. Får verkligen jobba med den. Känns ibland som den sätts igång med autopilot. Tack för tänkvärda ord varje dag! 🙂
Tack för att du ger vägledning kring detta Michael!!! Vilka pumor vi kommer att bli 😀 SÅ VIKTIGT!!!
Verkligen mitt i prick, har en elak chef som behandlar mig så! Vet inte hur jag ska göra, har emellanåt stålsatt mig i samtal med han men ändå blivit överkörd…
Så glad att jag hittat din sida, du skriver så klockrena saker alltid!! Som hämtat ur mitt liv….
Ett bra konkret tips är att försöka ha samtalen på ”ditt territorie” tex ditt kontor eller arbetsplats – då är du hemma och har övertaget
Hej på dig!
Vissa personer hjälper det inte att ha samtal med. Stå på dig och överväg annat jobb. Är i samma situation sedan några år tillbaka men inser nu att inget kommer ändras. Söker annat jobb då man tillbringar många dagar på jobbet. Negativ miljö medför inget gott!! Stå på dig!! ”Ta ingen skit” som Grynet sade
Tack så mycket S!!
Känns bra med nån som förstår, ja jag inser att det inte kommer att ändras. Försöker stå på mig men får alltid höra kritik 9 av 10 gånger. Det tråkiga är att det verkligen är mitt drömjobb! Varit sjukskriven också senaste tiden och finns noll empati och förståelse.. Ska försöka hitta ett nytt jobb, för att vara i den negativa miljön kommer man ju bli helt nedbryten… Tack detsamma till dig!!!
Koppla in fackliga representanter. Det finns experter inom detta område. Plus att det blir en tydlig markering. Det är i synnerligen ett arbetsmiljöproblem.
Lycka till! ❤️
Ja har funderat på det en längre tid men rädd att bli ännu mer impopulär.. Ja det är det verkligen! Tack så mycket!!
Oj oj oj så dagens inlägg träffade rätt, har just nu några jobbiga dagar då jag känner mig maktlös, känner fortf jag hur han styr mitt liv fast vi inte bor ihop, hans sms och mail påverkar mig så mycket, och nu när jag läser ditt inlägg så får jag en tanke är det jag som kör med maktspel då jag inte svarar på hans sms utom när det gäller barnen. Då jag väljer tystnaden.. Fast samtidigt vet jag att jag gjort rätt som lämnade, just nu är det många tankar och känslor som snurrar runt. Tack för ett värdefullt inlägg..
Vad glad jag blev av att läsa detta – jag fick precis samma känsla! Känner mig ”trakasserad” och stalkad av sms etc trots att jag lämnat för TRE år sen! Han ”kör förbi” och ser om bilen är hemma, om det lyser, om det inte lyser och var är jag DÅ? Ska man behöva acceptera detta???
Näe Maja det ska man inte behöva, förstår verkligen hur du känner. Kram till dig
Nej, du skall inte behöva acceptera det Maja.
Efter min otroligt fasansfulla separation var jag så rädd o nervös när jag behövde ha kontakt med mitt X. Vi har barn ihop. Han gjorde allt i sin makt för att ha kontroll över mig. Tillslut efter ett år tröttnade jag på min rädsla och sökte jag hjälp hos en terapeut. För att stärka mig själv i mötet med honom. Få tips o råd o stöd hur jag skulle hantera honom….. Efter bara några få gånger kände jag mig starkare…
Bra gjort!
En sak jag undrar över är om den som utövar makt alltid är medveten om det? Skulle gärna vilja höra några tankar om det. I många fall är det säkert så men jag tänker på alla exempel på maktutövande man kan se runt omkring sig i olika sammanhang. Tanken på att alla verkligen är medvetna om det onda de sprider med sitt handlande känns lite jobbig.
Väldigt bra inlägg idag!
En del är uppvuxna med det och har inte lärt sig något annat.
Någon empatistörning är det ju och för att lätta på det inre ”trycket” med negativa känslor för man över det på någon annan. Projektion kallas det visst.
Googla på narcissism, psykisk misshandel, silent treatment om du vill fördjupa dig.
Viktigt och intressant ämne även idag 🙂
Nej, man behöver inte vara medveten om det. För många är det en dålig vana att lägga alla problem på någon eller något utanför sig själv. Att göra så kan vara ett effektivt sätt att slippa ta ansvar för något som man inte orkar med eller vet hur man ska hantera, eller så kan det helt enkelt bara vara en effekt av bristande självinsikt.
Charlotta
Tror att det är både och. Vissa är nog inte alls medvetna om att de utövar sin makt över andra medan andra njuter av att se hur makten påverkar. Jag har en bekant som använder sin makt som utpressning för att få som han vill i alla lägen. Obehagligt.
Väldigt bra ord!
Jag har avslutat ett svartsjukt och maktspelsförhållande. Dock vill han gång på gång försöka på nytt och att han har förändrats säger han. Jag går på niten och har telefon kontakt med honom. På Sociala medier har jag blockat honom pga att han frågasätter mina vänner och dyligt. Jag ställer mig i försvarställning och ger honom svar på hans frågor om vilka alla vänner är som jag har där. Eftersom jag har svårt att veta om jag gör rätt val med att släppa denna snygga man…. ( vi har haft ett 2:årigt förhållande )
Senast igår när jag var på arbetet så ringer han och frågasätter mig om ditten och datten.. då är vi inte ens ett par. Värsta är att jag hör mig själv ge honom ett svar på hans svartsjuka fråga 🙁
Allt har gått i baklås och jag lyckas inte ta mig ur hans grepp. Jag har svårt att stå på mig i mitt första val om seperation.
Stå på dig Suss!
Bryt kontakten totalt.
Jag har ingen egen erfarenhet av såna män men har en nära vän som gick nästan under i ett sånt förhållande. Varken hon eller jag kan förstå hur det kunde hända. En stark kvinna som hon. Kärleken är för blind…
Jag tror inte på att de förändras. I så fall lär de nog söka professionell hjälp, inget de klarar av på egen hand.
Styrkekramar till dig!
En gång till, stå på dig!!!
Det finns flera snygga män där ute som dessutom är snälla och härliga.
Tack snälla Josefina
Det går verkligen inte att se det ur egna ögon utan det är så bra att ni vänner finns. Som i mitt fall är det vänner och min mor som ser skillnaden på mig hur jag har blivit som person. Och jag ser det inte själv… men jag har ju innerst inne mina aningar.
Jag skall stå på mig!
Tack ännu en gång Kram
DU MÅSTE STÅ EMOT!!!! Vad händer annars??? Alla varningsklockor ringer!!! VAR RÄDD OM DIG!!! ❤️❤️❤️
Tack Petra 35 🙂
Det är varningsklockor och jag måste nu stå på mig fast jag knappt förstår det själv. Kram och tack
Åh fy, jag har både använt och varit utsatt för detta. Det är inte smickrande att vara den som använder sig av dessa tekniker men så har jag gjort alltför ofta tyvärr. Känns bra just i stunden men är bitterljuvt.
Jag håller på att läka och bearrbeta min förlust och är, känns det som i alla fall, på god väg mot ”förlåtelse”. Jag vill bli fri. ”Behovet” av använda härskarteknik minskar ju mer jag släpper bitterheten.
som vanligt klockrent
jag ligger i en vårdnads tvist med en kvinna som påstår att jag tryckt ner henne och använt psykiskt våld…
Kan det vara så att hon ser sig själv som ett offer och vill ge mig skulden för sitt dåliga mående.
Varken jag eller mina vänner ser mig sån som hon beskriver mig.
En separation är alltid uppslitande. Ingen förälder vill ge upp om sina barn, det är ju ens första plikt i livet att ta hand om dem och se till att de får det allra bästa. Det är svårt att vara i övergången från kärlekspartners till att istället bli goda kamrater och ”medföräldrar”. Vilket ni alltid kommer att vara. Försök vara trygg i kommunikationen, visa att du alltid kommer finnas där till stöd både för mamman och dina/ditt barn.
Tack för ett tänkvärt inlägg. Svårt bara med det mentala ozonlagret. Man är inte alltid förberedd och då sticker kniven djupt och man blir avskalad och ens styrka försvagad i ett ögonblick
Precis haft en morgon då jag utsatts för maktspel, av mina egen mamma. Höll lugnet och gick inte i polemik med henne
Vilket provocerade ännu mera
Så skönt när jag vågade stå pall, inte gå i försvar och sedan förlåta henne, inte för att hon hade rätt men för att jag inte vill lägga energi på det
Bra jobbat!! Extra stor kram!!
Vilket bra inlägg idag! Jag har smutskastats och förnedrats i 6 månader av mitt ex nu, oftast på tele eftersom han är noga med att tänka på vad han skriver … Men hur mycket skit ska man behöva ta, hur går man vidare om han aldrig slutar med detta och alltid kontaktar mig? Ska man inte svara när han ringer??? Har försökt med att han bara ska kontakta mig genom sms eller mail men han ringer och slänger ur sig en massa elakheter, finns det några tips på hur man ska hantera denna människa som är besatt av mig och inte kan släppa taget och inse att vi aldrig mer blir ett par igen. Det svåra i det hela är att vi har barn ihop så kontakten kommer alltid finnas …. och den utnyttjar han för att kunna prata med mig. Vad kan man få för hjälp på Familjerätten? När är det läge att göra en anmälan på honom om det fortsätter, man kan inte kränka en människa hur mycket som helst …. Tacksam på svar från er som har/haft samma problem.
Ring familjerätten och fråga!! Du ska inte ta kränkningar och hot!! Går att ringa polisen också och rådfråga!!
Anmäl allt även om det känns trivialt och löjligt. Jag gjorde det och nu har han kontaktförbud. Det blir krångligt med barnen (vi har tre små), men det var enda sättet att bli av med honom och alla dränerande kränkningar som gjorde att jag knappt klarade barnen.
Du ska definitivt inte svara i telefon om samtalen är otrevliga. Kanske går det att spärra numret så behöver du inte tänka på det beslut varje gång.
Han försöker kontrollera dig genom barnen. Du skall inte svara, du ska inte ta ngn skit från ditt ex! Ni kan få en medlare genom familjerätten om det behöver gå så långt. Ta kontakt med familjerätten och vid behov advokat. Ta reda på vad som gäller. Sedan berättar du att du gjort det för du är trött på hans påhopp. Mitt ex började tänka efter när han såg att jag var handlingskraftig.
Jag o mitt ex har barn ihop. Jag såg framför mig hur det skulle funka med överlämningar, samtal mellan oss om barnen men det funkade inte alls. Ni kanske ska ha så lite kontakt som möjligt under en period. Vi körde överlämning på dagis för att inte ha kontakt. Som min terapeut sa. Har ni inte kunnat kommunicera under ert 10-åriga förhållande. Varför tror du det skall funka nu?
Hej Michael och Alla Ni andra!
Först vill jag säga Tack till dig Michael för att du tog upp ett sådant ämne som har och är fortfarande emellanåt ett viktigt ämne i mitt liv! Dina ord i texten var och är så klockrena! Varför jag nämner dåtid och nutid på samma gång är mycket för att jag lever i ett destruktivt förhållande men det har genom våra 18 år tillsammans blivit Betydligt bättre!! Kanske beror det på att jag lyckats till slut att ”få upp ögonen” på fanskapet genom resans gång 🙂 ( OBS! Ironi över begreppet) Men framförallt är det för att jag lyckats jobba upp min självkänsla igen, mitt självförtroende och mitt inre Jag. Det har varit en Låååång resa och tuff men framförallt ganska ensamt! Mycket motgångar, tvivel,ilska, bråk, hot, nedvärderingar, psykisk misshandel, brist på respekt mot mig som kvinna och person etc. Tro mig när jag säger att man har lärt sig att använda alla sätt att kommunicera- skratt, gråt, tystnad,humor etc etc. Idag är det totalt -likgiltighet när ”symptomerna” dyker upp från andra hållet. Finns inget som biter längre, sätter stopp för det med en gång man har blivit immun av allt man har fått upp i ansiktet genom åren och han är medveten om det så kanske därför han har lagt ner projekten lol. Jag tror att det hela började vända till det bättre när jag började använda samma metod mot honom och konfronterade honom genom att fråga hur det känns när någon trycker ner dig, hur det känns att inte få någon respekt mm!? Ett litet frö började vakna till liv hos honom men har har förändrats till det bättre. Än idag har vi visserligen dålig kommunikation då det bara existerar ” it´s my way or the highway”. Och ja , jag kan känna många gånger att jag finns bara när jag behövs då det är bara hans intressen och talan som gäller. Men jag är stark igen- I don´t care! Jag tror på mig själv och det är det viktigaste ! Och jag har lyckats att hålla bitterheten borta!
Tror inte alltid den som utövar maktspel är medveten om det och dessutom inte är medveten om att det är ett maktspel som denne utövar. (Hoppas ni förstår skillnaden).
För den som använder dig utav detta skulle aldrig någonsin erkänna eller kunna se att det är ett ”maktspel” som används.
Det är i dessa lägen oerhört svårt att få en sund kommunikation och förståelse sinsemellan, som oftast slutar med skuldbeläggande och nervärderande uttalanden.
När man har plaskat runt i denna osunda ”marinad” för länge, tappar du tilltro på både dig själv och din partner. Kroppen ”strejkar” både psykiskt och fysiskt. Ett tufft uppvaknande, är när du förstår att du måste bryta dig loss för att inte bli sjuk. Den som säger att det är lätt att lämna och bara ”dra”, har fel!!!
När mycket mod har samlats och man vågar ta steget, så är det dåliga samvetet som man bär på sina axlar som ska bli lättare och lättare trots skuldbeläggelsen man får för att man lämnade förhållandet och splittrade familjen.
Men sakta, sakta bygger jag upp den positiva, starka och glada jaget som en gång var där. Jag är på god väg. Jag bygger ett pansar för det negativa och öppnar upp för det positiva.
Gråt, skratta, skrik, ut i friska luften, träna, sjung, vila, sov….det som gör att just du tar dig igenom en svår tid…och framför allt….prata, prata, prata, med någon, vänner, coach, samtalsterapeut, som gör att du får sätta ord på det du upplever….
…du kommer att komma igenom det och ut på ”andra sidan” som en starkare människa.
Glädje här och nu och i framtiden☀️
En person som medvetet eller omedvetet använder sig av maktspel skulle aldrig erkänna det. Det kan jag lova dig. Det är inget fel på hen… (Utifrån hens egna perspektiv). Det är bara att markera, bryta sig loss och agera så fort signalerna kommer.
Träna mycket mental avslappning.
Lycka till! ❤️
Kloka ord och tänkvärda ord. Tar till mig dessa. Har ofta försvarat ”hens” beteende, vilket förminskar mig själv.
Men jag har ändrat riktning, det är läskigt, men jag är på god väg.
All styrka till oss alla som behöver det ❤️.
Kram
Bra att du har ändrat riktning. Vi ska aldrig tillåta oss att förminskas av någon. Och inte förminska andra heller – men människor som har försökt förminska mig har jag inte kunnat låta bli att förminska i mina ögon. De har inget i mitt liv att göra.
Kram!
Det är så manipulativt att andra i omgivningen först ”slår på sig själva”
först, och börjar tvivla på sig själv, då blir det destruktivt. Frågan är varför så många manipulativa män har ett supertrevligt bemötande mot andra, och blir bara mästrande i känslomässiga komplikationer???
Cissi,
Dessa män är innerst inne svaga. De tar ut sin svaghet genom att försöka sänka andra. Den känslan får dem att känna sig lite starkare. Nu ska jag inte prata generellt om personer som agerar såhär. Men ofta finns det en liten liten människa där inne. Alternativt drag av psykopati. Kanske låter hårt, men det finns faktiskt den sortens människor också.
Kram till dig! ❤️
Cissi,
Perfekt beskrivet. Har levt med en sådan.
Kram
Har inte fått svar på nått under många år, varken ”in real life” eller sms. Kan inte ens få svar längre på ett vanligt sms som handlar om tex. bilen eller barnen.
Jag ska ge två levande exempel på maktspel som jag blivit utsatt för.
Maktspel 1:
Hade inte med några känslor inblandade, utan i en helt annan situation. De försökte göra allt för att hela jag skulle tryckas till och förgöras i molekyler. Förtal var även inbladat. Jag stod som ett levande frågetecken för det låg ingen sanning i deras uttalande. Jag förvandlades till ett lejon. Överlevnadsinstinkten tog överhand och jag kämpade med alla medel för att rädda mig själv. Och ja, jag både fick och hade rätt (inte alltid den ekvationen stämmer). Jag förstod då vilken enorm styrka och vilket gott självförtroende jag har. Deras agerande ruckade inte en millimeter på mitt självförtroende. Tvärtom. Jag blev starkare. Och har fortfarande behållt den styrkan.
Maktspel 2:
Oj, nu fanns det visst kärlekskänslor inblandade. Ojojoj. Vad liten jag blev. Och ledsen. Började så smått fundera på om det låg något i det som maktutövaren sa om mig som var för att trycka till mig. Vågade inte ta tillbaka den platsen som jag förtjänade. Ja, jag blev osäker på om jag verkligen var sådan som han sa. Vi slutade träffas – på hans initiativ. Och det ska jag enbart vara tacksam för. Det hade kunnat sluta illa. Efter ett tag när jag funderat så började jag gapskratta. Det handlade ju inte om mig. Det var HANS osäkerhet som han projicerade över på mig. Jag var ett livs levande hot mot honom. Jag har inga behov av att ”skryta” och berätta om vad jag har gjort och gör i mitt liv. Och han kände – vad jag tror – ett hot i mig som kvinna som tagit mig fram och tagit tuffa kamper och sitter i olika mansdominerade positioner. Tar platsen jag förtjänar.
Nu kanske jag svävade ut lite.
Summan av detta är att ”Maktspel 1” – no mercy. Jag tar ingen skit och visar det tydligt och agerar = stark och säker
”Maktspel 2” – oj, det kanske är något fel på mig!? Jag kanske inte är tillräckligt bra, fin etc = osäker
Och det är just i ”Maktspel 2” jag håller på att stärka min självkänsla, för jag vet hur bra, fin, smart, rolig etc jag är. Ingen ska komma och sätta sig på mig. Jag ska bli lika stark som i ”Maktspel 1”. Och vet ni? Jag kommer att lyckas!
Ingen är värd att ta någon skit. Stå upp för er – i alla lägen. Var inte rädd för någon. Det tänker inte jag vara mer i mitt liv.
Kärlek till alla (som förtjänar det – hihi) ❤️❤️❤️
Du svävar inte ut.
Du skriver så härligt. Klokt och underhållande.
Man ska vara lika stark i båda lägen.
Mera ”I’m awesome-attityd” åt folket. 🙂
Kram Längtan
Tack, Josefina!
Kramar till dig! ❤️
Så klokt och bra skrivet längtan.
Känner så igen mig i din beskrivning nr 2..
Så skönt att läsa ers inlägg och kommentarer . Man känner sig lite mindre ensam då.
Kram
Visst är det befriande att känna att en inte är ensam i känslan, Kerstin. Men… samtidigt skrämmande. Att så många blir tilltryckta och osäkra. Jobba, jobba, jobba. Träna, träna, träna.
Kram! ❤️
Kram till dig med Kerstin.
Klockrena råd, men inte så enkla. Efter att ha suttit fast i ett maktförhållande i många år insåg jag mitt eget värde och mina rättigheter. Jag ifrågasatte förhållandet, hans attityd, reste mig och gick. Idag är jag i ett förhållande som är byggt på tillit och bådas egenvärde.
Håller med dig Trollet om att det inte alls är lätt och därför behöver vi stötta varandra på vägen. Tack för dina tankar:-)
Tror du att ett förhållande där ens partner under många år har utövar maktspel utan att ha insett det kan överleva.
Om det finns en genuin djupt rotad insikt är svaret ja.
Jesses vad rätt detta kom i tiden! Tack! Frågan är bara vad det handlar om hos den andre? Är personen medveten om vad han gör? Och vad är syftet? Ska man spegla personen eller stänga ute?
Frågan är om man skall lägga alltför mycket energi på att förstå den andre. Det bästa är att fokusera på sig själv och varför vi väljer att stanna med någon som sårar gång på gång? Värme till dig Maja.
Tack! mycket värme till dig också! Och till alla på denna blogg!
I två år nu har jag levt i något som detta. Psykisk och till viss del fysisk misshandel. Så mycket hemska saker jag vart med om och även otrohet ochvallt har jag fått skulden för… jag försöker nu lämna men med noll självkänsla och självförtroende och dessutom med knappt något mod och stor rädsla i kroppen står det mest stilla. Har uttalat att jag flyttar men att fixa och ordna med allt och sen ta tag i allt.. sån stor ångest. Familj och vänner bor dessutom väldigt långt bort.. har alltid vart ensam i allt och aldrig kunnat fly till trygghet hos någon eller få tröst fysiskt.
Hoppas att du finner styrkan att ta dig ur det där.
Har du inga nära vänner att prata med där du bor så kan jag rekommendera att ta kontakt med någon terapeut.
Varma styrkekramar till dig!
Hoppas jag med. Nä ingen i närheten pratar bara på avstånd med några fåtal. Känner enorm ångest och panik att försvinna på engång… kommit på han i dagsläget med att sitta på dejtsida och försöka hitta någon att ha sex med… och då sa han va för nån dag sen samtidigt som han hållt på där, att han ville ha kvar mig i sitt liv ville flytta med mig. Bad mig även bo kvar här till han hade hittat arbete på min ort.
Vad händer med dig på ännu längre sikt om du stannar Z? Du behöver någon nära som hjälper dig att stärka dig själv. Vi kan alla vara i perioder då vi saknar handlingskraft. Varma tankar till dig.
Just nu kan jag nog knappt stanna mer än någon dag till Michael då jag redan är helt trasig. Kommit på han i nuläget med att leta en sexpartner å han ha börjat använda sterioider igen. Två saker han utsatt mig för redan i förhållandet (en otrohet) och han vet vad de gjorde med mig.. nu gör han båda igen, samtidigt.. kan knappt fatta det man vart och är med om är verkligt.
Hej Z,
Jag hoppas att du finner styrka att lämna denna mannen. Han är inte värd dig. Du måste försöka lära dig att se ditt eget värde.
Om du lämnar honom så tror jag att både ditt självförtroende och din självkänsla blir bättre, det blir det när man står upp för sig själv.
Vänner är viktigt att ha, försök att ha som som mål att bygga upp en vänskap med någon som finns i din närhet där du finns idag. Försök att fokusera på det.
Självklart tar det tid och energi, men alltid blir lättare då. Ingen ska vara ensam.
Stort lycka till, det här fixar du!
Kram till dig
Spot on! Till slut tvivlade jag på allt men samtidigt visste jag innerst inne att det måste vara något väldigt fel. Jag ifrågasatte varför han var tillsammans med mig överhuvudtaget ganska många gånger mot slutet eftersom att det nu var så mycket fel på mig, vilket ledde till att han gjorde slut till sist, och då var det mitt fel för att jag tagit upp saken så många gånger (trots att han dagarna innan sa att han Aldrig Aldrig skulle lämna mig) Dom säger att tjejer är svåra att förstå sig på men killar kan faktiskt också vara ganska obegripliga. 😛
Linda exakt samma för mig! Har under hela tiden det har pågått gått tillbaka till mig själv och försökt ändra mig för att det ska bli bra. Problemet låg aldrig hos mig inser jag nu. Vi har ett litet barn tillsammans så separation var inte ett alternativ för mig. Sen är det tyvärr inte heller lätt att lämna när man känner sig så svag som man gör om personen man älskar lyckas med sitt maktspel. En av de saker som tog hårdast var att han vägrade att prata om våra problem med mig, men pratade med våra gemensamma vänner (och tom lite med min familj) och sa till mig att de höll med honom. Det gjorde att jag isolerade mig. Dessutom fungerar han så att ju sämre vi hade det, destå mer vårdade han sina andra relationer och alla ser honom som en helt fantastisk man. Han har sagt rakt ut att han inte respekterar mig och säger än idag att han inte har någon del i våra problem, att han inte har något att be om ursäkt för. Det är enligt honom jag som var hela problemet. Jag har kommit med lösningsförslag efter lösningsförslag men hans enda lösning var att jag ”skulle vara bra”. I det låg bland annat att inte ta upp något till diskussion. När han väl lämnade mig insåg jag att jag kan andas igen. Jag mår så grymt bra! Var rädda om er!
Ja du! Man blir ju nästan mörkrädd när man inser att folk kan hålla på så där som du beskriver. Mitt ex pratade iof inte med någon om något som var obekvämt. Lättare med locket på och när vi pratat om varför det blev slut så har vi olika versioner om varför. Det är som att vi levt mer parallellt än tillsammans. Skönt att du kan andas igen!
Trasiga personer sårar tyvärr alltid förr eller senare Linda – därför allas vårt personliga ansvar jobba med oss själva. Tack för att du delar.
Tack själv! Det är en väldigt varm och kärleksfull blogg du har skapat. Helt otroligt men samtidigt tråkigt att det är så många som måste gå igenom dom här sakerna. Då är det ju tur att det finns personer som du, som dedikerar ditt liv till att hjälpa andra.
Måste bara nämna att det eg borde varit Jag som var trasig. Det är Jag som haft det tufft närmast växte upp. Jag har i princip alltid klarat mig själv, aldrig tagit droger, skaffat mig utbildning osv. Jag vet vem jag är, och var jag står. HAN, född med guldsked i munnen. Två föräldrar som bryr sig (vilken lyx), ekonomiskt oberoende, och noll erfarenhet om livets hårda sidor?.? Lägg locket på och håll skenet uppe, så ordnar sig allt! Till kraschen kommer.
Slutsats:
– Det spelar ingen roll vem du utger dig för att vara, eller tror att du är. Har du ingen aning om hur du fungerar eller vad du vill, kommer verkligheten förr eller senare ikapp och visar ditt rätta jag.
Bästa Michael !
Jag har sänt en förfrågan till dig via en mailadress jag hade sedan tidigare men är osäker på om det var rätt adress . Det är inget akut 🙂 men jag blev osäker på om det nått fram.
Med vänlig hälsning,
Lin
Hej Michael!
Tack för en fantastisk blogg!
I 4 år levde jag i ett destruktivt förhållande med en man som jag trodde var mitt livs kärlek, tills jag insåg att han successivt brutit ned mig till att bli en tystlåten, osäker kvinna med mycket tvivel inom sig.
Det är snart tre år sedan jag tog mig ur förhållandet och idag är jag i princip den glada, positiva, sociala, spralliga kvinna med självförtroende och med lite skinn på näsan som jag var fram tills jag träffade honom.
Saken är den att just nu känns det som att jag har fastnat nånstans i processen att gå vidare, jag har lyckats installera en sorts radar i hjärnan som analyserar folks bemötande gentemot mig och som larmar om något i stort sett varje dag.
Senast var det en väninnas bror som jag har dejtat en gång, som frågade henne om jag verkligen hade lika stort intresse för hästar som henne, då han tycker hon tillbringar lite för mycket tid i stallet.
Direkt lyste varningslamporna tokrött i min hjärna då jag försakade detta (mitt livs stora intresse) i flera års tid i mitt senaste förhållande.
Bör jag försöka installera ett filter för vart gränsen går och vad man bör ha överseende med?
Om något känns fel, om jag tex känner mig kränkt, är jag kränkt eller bara känslig i och med det bagage jag bär på?
Frihetskänslan som jag haft i tre år efter uppbrottet har blivit något jag håller väldigt kärt, och det rosa moln jag bäddat hjärtat och hjärnbanken med känns ouppnåelig för någon annan än min familj och mina vänner att komma igenom.
känner igen mig så mycket i detta. Lyckades till slut lämna honom, men det tog lång tid. Mitt starka jag hade blivit så liten så liten, att möta världen själv med min dotter kändes läskigt och omöjligt. Men jag gjorde det! Jag tog mig ur, och det är jag så jädra glad för idag! Ingen idé att vara efterklok- man klart jag önskar jag hade vågat detta tidigare. För jag fixar det ju, jag är mig själv igen. Jag kan andas och våga tro på kärleken igen!
Allt det bästa till dig Pernilla och tack för att du delar!