Ja, han eller hon kanske älskar dig på sitt sätt, men frågan är; är det sättet tillräckligt för dig? Och är det som personen säger vara kärlek verkligen kärlek eller en illusion? Det kan också handla om viljekraft: ”jag vill inte vara ensam och därför har jag övertygat mig själv om att jag älskar min partner…” Det kan även vara så krasst att den du är i förhållande med, inte har en aning eller ens bryr sig om kärlek och vad du behöver, utan tycker att det är bekvämt att ha någon vid sin sida.
Jag hör kvinnor och män säga: ”hur kan han/hon bete sig så med tanke på allt som jag gör. Jag har alltid stöttat och funnits där! Jag vet att jag älskar honom/henne!” Och samtidigt tuggar tiden och det distanserade förhållandet i sig vår livshunger. Vi analyserar, vänder ut och in på allt som mannen eller kvinnan har sagt, gjort och inte gjort. Hela vårt väsen är i kamp för att förstå. Vi har satsat så enormt mycket känslomässig energi, tid och drömmar på en person som inte är där – hemma i vi. Hur länge har du försökt? Hur länge?
Jag har också rotat runt bland ruinerna, fast då trodde jag det var ett slott vi hade. Fantasin kring vad jag hoppades att det skulle kunna bli förblindade mig. Psyket har en arsenal av strategier för att kringgå vad som verkligen sker. Vi vill inte vara ensamma, utan känna samhörighet och få bli älskade, så vi ljuger för oss själva om att det en dag ska bli bra, att hon eller han en dag ska förstå vilken fantastisk person du är.
Vi kan behöva ställa frågorna till oss själva, även om den kan verka skrämmande: ”Älskar han/hon verkligen mig? Anstränger jag mig för en person som inte känner attraktion inför min person? Är vårt förhållande levande eller inte? Vad är det som jag inte orkar eller inte vill se?”
En kvinna berättade om en man som hon dejtat några gånger: ”han svarar sällan på mina meddelande. Varför?”
Mitt krassa svar var: ”därför att han inte är tillräckligt intresserad.”
Det finns en balans i livet som vi behöver nå fram till: att förstå skillnaden mellan när vi ska stå kvar och kämpa – och när det är dags att släppa taget.
Michael Thor Larsen – relationscoach
Lämna en kommentar