Det kan låta krasst, men som jag ser det är förlust, ångest, rädsla, ensamhet, otillräcklighet, död och andra ”mörkerområden” livsingredienser. En del av oss kan ta in och smälta att verkligheten inte enbart är ”ljus och kärlek” och fortsätter med att göra och leva så bra vi bara kan, även om vi tvivlar ibland.
Vår tid och civilisation har tagit fram ett oändligt antal distraktionskanaler i försök att hålla tristess och existentiell ångest på avstånd. De olika metoderna, för att bedöva oss själva, begränsas enbart av vår fantasi. Några av anestesi-medlen är: vår smartphone, dejting, porrsurfande, träningsmani, spiritualitet, konspirationsteorier, sex, positivt tänkande, kärlek, bekräftelsejakt. Listan kan göras oändligt lång.
När någonting används för att blockera oss från att känna vissa känslor genom extremt intresse/fokus/entusiasm, så kan det handla om skenmanövrar mot tomhet. Tomhet och ensamhet är några av de tyngsta bördorna för många människor att bära.
Hur många har inte släkt sina egna liv p.g.a. dessa krafter? Hur många stannar kvar i destruktiva förhållanden av ångest för just ensamhet.
Minns du det som jag räknade upp ovan? Mycket av det kan vara helt fantastiskt och berikande, men som med allting annat finns det en zon när det blir destruktivt. Spiritualitet kan bli självupptagen narcissism: ”jag och min utveckling…” Sex kan kränka. Hälsa och träning kan bryta ner våra kroppar. Positivt tänkande kan leda till förnekelse.
Kärleken är inte en flykt när vi respekterar oss själv och andra. Bekräftelsebehovet är inte destruktivt när vi lärt oss att bekräfta vår egen person.
Acceptans av det som jag inte kan förändra, har för mig varit en av det största insikterna. Friheten att inte behöva tycka till om andras åsikter och val. Friheten att följa sin unika väg.
Jag tror att jagandet efter den romantiska kärleken, även om det är oerhört mänskligt, är enormt stressande för många. Som så mycket annat, blir vi betydligt mer attraktiva inför oss själva och andra när vi slutar med att försöka samla in bekräftelsepoäng, utan börjar fokusera på våra egna områden (det som får oss att känna mening).
Syfte och mening är några av de mest potenta medicinerna mot tomhet och ett destruktivt bekräftelsebehov.
Michael Thor Larsen – relationscoach
Men hur bekräftar man sig själv egentligen? (Livets fråga när man är kärlekskrankt)