kärlek 17

Idag fyller bloggen två år och det känns speciellt, härligt och upplyftande! Till att börja med: det hade inte funnits någonting utan dig min bloggvän. Era kommentarer och vetskapen om ni läser inspirerar enormt! Du är med och levandegör! Tack!

Människor frågar mig hur jag kommer på vad jag skall skriva om. Det är era och min egen berättelse som ligger till grund. Sådant jag fångar upp i samtal och detaljer i vardagen. Rubrikerna föds nästan alltid någon halvtimme innan jag vaknar runt 06 i ett tillstånd mellan sömn och vakenhet. När rubriken finns är det ”bara” att bygga runt den.

Det här med att vakna upp är en metafor för livet. Det kan ske som kalldusch eller öppna ögon i vardagen. Min första (ja, det har varit mer än ett isbad) kom för tio år sedan i och med den egna skilsmässan. Insikterna kom gradvis längs med vägen.

separation.se

De här lärde jag mig bl.a. – snooza dig inte genom livet!

Känner att skrivandet förändrar mig som person. Förhoppningsvis förbättrar det också. När tankar manifesteras i ord, gång på gång, är det som om känslan sätter sig i kroppen. Det är inget konstigt och mystiskt utan resultatet av upprepning.

Det här låter självklart, men vill ändå påminna om det: alla förhållanden börjar med relationen vi har till oss själva. Ett jag som vill någonting och kan tydligöra det för sig själv. Vilja manifesterad i handling.

Vi behöver ta reda på vad vi vill på riktigt och avslöja den hypnotiska rädslan som tvingar oss stanna i det dåliga. Eller fly från det som är ”för bra för att vara sant.”

Önskar dig en fin fredag!

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare.