Photoshopad och ålderssorterad verklighet

 

 

 

 

 

 

För någon vecka sedan var jag ute och tog en lång kvällspromenad. Stannade upp vid fönstret till ett mäklarföretag som hade lagt ut bilder på sina medarbetare. De var ca 25 stycken och det slog mig att alla, utan undantag var i trettioårsåldern, snygga, likadant klädda och med leende som var menat att andas förtroende. Inget fel i det, men likformigheten var slående.

Var fanns den lite överviktiga kvinnan eller mannen i 55 årsåldern som utstrålar det jordnära, kakbakning, sommarstuga och ett stilla förtroende? Eller bara lugn? Vad ville man kommunicera i det där skyltfönstret?

Upplever du också att ålder och utseende blir alltmer centralt i alla möjliga branscher och sammanhang? Varför tror du i så fall att det är så?

Michael Larsen – livscoach