Det finns många tillvägagångssätt för att försöka komma undan tankarna och känslorna kring relationen till oss själva. Vi kan som den narcissistiska personligheten bygga en grandios självbild, för att slippa den avgrundsdjupa känslan av värdelöshet. Vi kan vara kroniskt sysselsatta med ytlighet, skvaller, missbruk och ett högt tempo för att slippa möta vår egen person.
Vi kan bygga hela tillvaron kring en annan människa, och lägga skulden på henne/honom och/eller förhållandet när våra liv inte är på det sätt som vi önskar.
Förr eller senare blottläggs den: relationen som vi har till oss själva!
Föraktar vi kvinnan/mannen i spegeln samtidigt som vi förväntar eller t.o.m. kräver att en partner ska älska oss hela? Saknar vi handlingskraft till att ta tag i saker och komma till avslut; och i frustrationens kölvatten tar vi ut ilska på den som står oss närmast?
Vilka appar navigerar vi runt i för att inte behöva kommunicera med partnern på riktigt? Vilka känsliga frågeställningar om tvåsamheten undviker vi?
Vilka sanningar gällande vårt jag behöver vi se utan ett mentalt Photo shop program? Vilka koder i våra hjärnor får oss att förringa personen jag?
Vi kan kan konstruera spirituella ”allt som sker har en mening” filosofier, som försvarsbarrikader mot existentiell tomhet. Vi kan vara ständiga hjälpare/räddare åt andra så att vi inte behöver uppleva vår egen icke ”simkunnighet”. Vi kan vistas i gravitationsfältet av passionerade och samtidigt kaotiska relationer i försök att komma undan ett jag som behöver en helrenovering. Passionens rus är ett ypperligt bedövningsmedel
Vi kan isolera oss från andra för att inte behöva bli sårade; och i det emotionella avståndet är det lätt att tro att vi har hittat oss själva. Men vad händer i mötet med en annan?
Vad behöver vi göra upp med i oss själva? Vilka handlingar kommer att skänka lugn? Vad behöver du upphöra med idag? Och imorgon? Vilka personer är bra för dig? Vilka osanningar om ditt jag har du tidigt fått inpräntade, och som du fortfarande tar för sanning?
Michael Thor Larsen – relationscoach
Fotograf: Max Nordanåker
Lämna en kommentar