kärlek och relationer

Hör de som säger:

”jag tänker aldrig mer ta risken!

”Det är naivt tro att det kan hålla med en person ett helt liv. Det tillhör det förgångna då kvinnan var ekonomiskt helt i händerna på en man.”

”Kvinnor går inte att lita på!”

Människor som satsar med halvt avslagna steg framåt, vadderade i en massa emotionella krockkuddar och sneglande mot nödutgångarna, sänder ut signaler: ”jag är inget säkert kort! Jag är likt en tveksam provanställning.”

Förväntningar, positiva såväl som negativa är magnetiskt tilldragande.

Livet masserar oss inte med förföriska löften om livstidsgarantier. En av anledningarna är att det skulle göra oss slappa. De sunda ansträngningarna och passionen skulle ersättas med ”ta för givet trötthet.”

Kryddorna av ovisshet gör att vi sträcker oss uppåt och ger det där lilla extra livsnödvändiga. Det gör oss kreativa, omtänksamma och kan locka fram styrkor vi inte kände till.

Paradoxen är att trygghet och det som inte är självklart förutsägbart är en kombination som ger näring åt parförhållandet.

Det krävs mod för att älska någon och kärleken gör oss oundvikligen sårbara.

Det är lätt att sitta ensam på en bergstopp eller hemma i den sköna soffan och säga: ”jag har förstått vad kärlek är. Jag är säker på mig själv och mitt hjärta är öppet.” Men att göra det tillsammans med en annan av kött och blod, med sitt känslomässiga bagage, barn från tidigare förhållande, vardagspraktiska projekt etc. är någonting helt annat.

Vad ser du i dig själv?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare