Skjortan eller klänningen sitter inte riktigt som den ska. Du ser i spegeln och tänker: ”det kanske fungerar till rätt byxor eller skor…om skräddaren justerar? Om jag går ned lite i vikt.” Du frågar expediten och några vänner vad de tycker. Svaren blir olika och du börjar förhandla med magkänslan. Alltmer bort från det första intuitiva.
Vi skall inte behöva kämpa för att bli accepterade och omtyckta för den vi är. Om vi i alltför stor utsträckning måste ställa om oss för att få kärlek, är det dags att hänga tillbaka plagget på galgen och gå ut i den krispigt sköna höstluften.
Hur har du det en dag som denna min bloggvän?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
En kollega till mig sa just idag till mig ” varför litar du inte mer på din magkänsla ? Hade du gjort det ” då” också hade du kanske inte behövt känna att det pågick så länge , tvekat, slagit ifrån dig den krypande känslan , eller inte låtsas som att det fanns nåt som inte stämde…”
Ja.. Jag ville väl så gärna ha det där ” plagget ” som efter lite justeringar med mig själv skulle sitta bra och ge känslan av att jag hade nåt fint .
En dag som denna har jag tillbringat i en mossbeklädd skog och hittat ett vackert spunnet spindelnät med mina elever, lutat mig mot ett träd och vänt ansiktet mot augustisolen som hållet sig undan ett par dagar….:)
Vilken underbar beskrivning av dagen i skogen Lin. Härligt! Vi måste inte alltid vara så perfekta och alltid lita på magkänslan. Allting så lättare när vi tittar på det med facit i hand. Du gjorde det du trodde var rätt då.
Jag upplevde de första åren att jag kunde vara nyvaken och iklädd en soppåse och han ändå tyckte att jag var helt fantastisk. Men det försvann och jag hamnade i detta med att vara till lags och att ändra mig själv för att få kärlek, tror det är detta jag har så svårt att acceptera då jag aldrig själv tappat känslor för någon. Trodde faktiskt inte det var möjligt….