Det är få som kommer undan en skilsmässa eller separation utan att ha blivit kantstött. Det behöver inte enbart vara någonting negativt – att slipa ned vassa kanter är inte fel eftersom våra personligheter kan behöva rundas av.
Saker som vi tidigare höll hårt fast vid blir inte längre lika centrala – som t.ex. betydelsen av att ha ”rätt” och ”vinna” diskussioner. Ödmjukhet, förmågan att lyssna och se andra nyanser än sina egna gör oss mindre fyrkantiga. Eller så är det nödvändigt att vi tar mer plats och blir tydligare i våra konturer.
Oavsett om separationen var någorlunda smärtfri eller smutsig, måste vi vara uppmärksamma så att inte kvävande misstänksamhet, självuppfyllande profetior och generaliseringar tas med i nästa möte med kärleken.
OM VI INTE FÖRÄNDRAS, KOMMER SAMMA SAKER ATT UPPREPA SIG OM OCH OM IGEN. EN SEPARATION GER OSS UNIKA TILLFÄLLEN ATT UTVECKLAS.
Jag är mer av mig själv sen jag skilde mig. Det som var viktigt då, är det inte längre och nya prioriteringar har fått träda fram i solljuset. Nästa person jag möter kommer att få en bättre version av mig.
Vem vill du vara när du möter kärleken igen? Vad i dig behöver träda tillbaka och vad behöver ta ett par steg framåt?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
Snygg header!
Tack snälla Johanna:-)!
Jag vill vara en mildare version av mig själv. Jag har varit så bråkig, behövande, osäker, trött, klängig och Gud vet vad… I ”alla” mina förhållanden. Och nu har jag stött ifrån mig en människa jag älskade av hela mitt hjärta. Jag önskar jag hade visat mer av mina goda sidor, men på något vis har det alltid varit den del av mig jag inte vill ha kvar, som har visats.
Vad behöver de ”bråkiga, behövande…” delarna i dig? Det finns ett behov i dig som är starkt och som inte getts trygghet i dina förhållanden. Vad skulle hända om började ge dig själv den tryggheten du söker i andra? Värme till dig Jess.