IMG_4593_2

Bloggvännen Lovisa föreslog mig att skriva om skuldkänslorna kring att lämna ett förhållande. Ett jättebra tips tycker jag!

Nästan alla jag mött i samtal och som är på väg eller har lämnat sina relationer bär på skuld över att behöva såra någon som de tyckt eller fortfarande tycker mycket om. Att på nära håll se den vi en gång älskat bli sårad och se hennes/hans drömmar gå upp i rök värker. Det blir definitivt inte lättare när det finns barn med i bilden.

Vad gör man med skulden och sorgen när man ser ens f.d. överväldigas av förtvivlan?

Det krassa svaret är att det inte finns någonting du kan göra för att trösta om du bestämt dig för att lämna. Det mest humana är att hålla avstånd, förutom i praktiska frågor och lita på att tiden kommer att jobba för exet. En dag kommer din f.d.(om hon/han jobbar med sig själv) kunna se solen resa sig i horisonten.

Det går inte att stanna kvar och bygga ett förhållande på skuld. Det är en omöjlighet eftersom kärlek måste utgöra grunden.

Varje normalt kännande och empatisk person tycker det är fruktansvärt att behöva såra – särskilt den vi varit nära. Skuldkänslor är ett tecken på vår mänsklighet.

Det är ytterst få som lämnar ett förhållande på impuls och nästan alla har under lång tid brottats med tankarna på att lämna. De har helt enkelt inte mått bra, känt sig sedda och bekräftade av personen vid sin sida.

KÄNSLAN AV ENSAMHET I FÖRHÅLLANDET ÄR DET ABSOLUT STÖRSTA HOTET.

DET VI ALLA KAN LÄRA – OAVSETT OM VI ÄR DEN SOM LÄMNAR ELLER BLIR LÄMNAD, ÄR ATT BLI BÄTTRE PÅ ATT KOMMUNICERA. DET HANDLAR OM ATT LÄRA KÄNNA SIG SJÄLV OCH ATT TA TAG DE EMOTIONELLA SKAVSÅREN I TID.

Vilka är dina erfarenheter?

Michael Larsen – livscoach, mental tränare och rådgivare