Människans relation till sex är som jag ser det relativt enkel, men däremot är den till intimitet betydligt mer komplicerad. Skador på intimitetsområdet speglas i synen på egna kroppen, andras och sexualiteten.
En person som inte är i kontakt med djupare känslomässiga register i sig själv, ser på sex som enbart något spänningsreducerande och/eller få avklarat. ”Bara göra” för att lätta på trycket och nära egot får människor att gå långt. När partnern vill ha ögonkontakt (mer än ett par sekunder), vill hålla om, ha förspel i vardagen (vilket också inkluderar tömma diskmaskinen) kyssas… väcks rastlöshet och irritation. ”Varför skall hon göra det så komplicerat!?” Inget fel på snabbisar men vad händer om enbart det som gäller? Hur smakar daglig snabbmat efter ett tag?
Ett djupare intimt möte fungerar som en spegel – vi möter oss själva i en annan vilket även kan väcka det trasiga. De mentala/emotionella nödutgångarna är i den sargade själen många.
Det finns en hel industri som handlar om och med sex, men ingen med intimitet och närhet. Scanna hjärnan på mannen som är på väg in i baren i Thailand för att köpa sex och personen som älskar, så får du se väldigt olika saker. Lust kan avpersonifiera för att egot enbart kräver och vill ha, ha, ha.
En ökenskalbagge kan ha sex på några sekunder, men inte hjärtat som känner. Personen som älskar har sex även då hon/han inte har sex. Känslor, längtan, svettig lust, omtanke, viljan till någons bästa, vandrar nära varandra. Det finns inget gap. Fantasi och föreställningsförmågan kan ta oss hur långt som helst. På alla områden.
Vi behöver röra oss i rätt världar. Liksom att lära känna oss själva.
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Tack! såå fantastiskt fint skrivet ..intimiteten handlar nog om att sååå innerligt vilja ge, dela med den andre, i nöd och lust, till himlen och tillbaka .. det tar liksom aldrig slut…Att vilja veta hur den andre känner och vill ha det ..att inte bli tagen förgiven. Man kan ju också förstå hur smärtsamt det är då den andre inte vill dela längre. Tack för dina ord 🙂
Jättefint skrivet!!! ”Att innerligt vilja ge, dela med den andre, i nöd å lust, till himlen å tillbaka”…mmm DÄR SATT DEN ;-D
Tack själv för att du delar Marie:-)
Oj, det där satt mitt i prick.
”Personen som älskar har sex även när hon/han inte har det.”
Så där är det hemma hos oss. Min partner söker ofta ögonkontakt, vill kramas och hålla om, sträcker handen över köksbordet för att smeka min hand, ta på mig i förbifarten, masserar mina axlar, gör hemmasaker…Låååånga förspel i vardagen.
Vid läggdags blir det kramar och smekningar på ryggen. När vi har sagt godnatt blir det kyssar och lite kläm på andra ställen (för då finns det inte längre risk att det ska leda till sex, godnatt=godnatt).
Han är nöjd över dagen och somnar gott. Han har fått sin dos av ”sex”. Jag däremot ligger där, ännu en gång, efter fem timmars ”förspel” och känner att han har kört igång allt i min kropp men det blev inte mer än så här, idag heller. Känner mig så frustrerad och ledsen.
Uppskattar verkligen det kärleksfulla i vardagen, sån är jag också. Men nån gång skulle man ju önska att det leder till riktig sex också.
Intressant med olika perspektiv…
Kan förstå det! Men i övrigt verkar relationen vara vardags bra.
Ja, vardags bra men man vill inte bara ha vardag hela livet, ”helg” ska man väl också få ha ibland. 😉
Det är ju helgerna som gör att man orkar med vardagen, även i det här… 😉
Känner igen mig…är i en ny relation. Får höra att jag vill för mkt. Han rör mig mkt kort intimt. Vet att jag är fin. Känner mig avspisad och får ångest att ej kunna mötas. Känns som att ens lust ska vara fel 🙁 lust som ju väckts upp av trygghet från han. Jag är yngre, kan bero på det en del. Känner oro.
Förstår hur du känner, Anni.
Ibland undrar jag om vissa killar skräms av kvinnans lust. Det förväntas ju alltid att killen ska vilja mest. Är det inte så kanske killen känner att det är nåt fel på honom, att han inte räcker till.
Och då räcker det bara att säga att kvinnan vill för mycket för att hjärnspökena kör igång och det känns nästan fult att ha lust. Men när man har granskat sig själv och tidigare förhållanden så kommer man nog fram till att ”Nej, jag vill inte för mycket och det är ingen fel att visa att man har lust”.
Sen vill man nog oftast olika mycket. Det går att hitta en medelväg så att båda blir nöjda om det inte är som i mitt fall (att lusten är helt borta).
Ligger en hel del i det du skriver Josefina – att kvinnlig lust skrämmer en del män. De som går runt med ägarattityd. Tack för att du delar med dig.
Kan du kommunicera med honom kring hur du känner Anni? Varma hälsningar till dig!
Skyhög igenkänningsfaktor… 🙂 Avundsvärd situation för många som lever i sk. ”pang på” förhållanden eller förhållanden där intimiteten helt saknas men ändå den där frustrationen emellanåt…
Svaret menat till Josefina. 😉
Förstår verkligen din frustration och att du blir ledsen! I min relation var det ofta så att det blev snabbt sex och han blev tillfredsställd men jag hann inte med. Han somnade nöjd efteråt, medan jag låg där ensam och min kropp skrek efter mer….
Eller så blev jag avvisad när jag ville ha sex. Kändes jättejobbigt…
Vilket värdelöst beteende av honom cj!
Usch och fy för den killen!
Tur att han är ditt ex!!!
Vet han hur du känner Josefina? Låter ensamt även om han är ”bra” på förspelet.
Japp, vi har vänt ut och in på allt. Både vi själva och på parterapin.
Förmodligen för mycket…
Ensamt är rätt ord. Ibland känns det som flera mil mellan oss. Känner att vi glider ifrån varandra. Fast det är bara jag som känner det. Han tycker att det är som vanligt. Han är nöjd med livet som det är.
Fast han vill ju också att sexet ska funka men det vill han nog bara för min skull.
Han gör inget för att det ska hända nåt åt rätt håll heller.
Han halar alla provtagningar, besök hos läkaren…Han köper sig tid, känns det som. Eller så är det bara helt oviktigt för hans del.
Han vet nog innerst inne att bättre än så här blir det inte. (Ställa upp-sex en gång i månaden.)
Och då är det bättre att dra ut på tiden för han är väl rädd att jag ska göra slut.
Ja å då kan jag tillföra min erfarenhet av när sex blir svårt och totalt kan förstöra en relation för att man VILL men inte KAN ha sex. (Pga att det gör ont) Då jag på alla sätt VILLE vara nära MEN ”misslyckades” med att ge det killen ”behövde”!
Lider med dig Petra!
Förstår att det har gjort ont i själen också.
Kram till dig!
Jo, det va jobbigt just då! Men sen började jag träffa en kille med bättre tålamod som kunde njuta av att vara med mig även om själva ”stoppa in den”- grejen inte va så lätt. Men då började jag också kunna slappna av å nu har jag faktiskt kommit dithän att jag inte har ont längre!!! Så nu väntar jag bara på att möta en man som känns rätt!!! Han kommer få det jobbigt han med!!! Men på ett annat sätt 😀 😀 😀
Vad härligt att saker och ting ordnar upp sig.
Nu är det bara att vänta på Prinsen. 🙂
Mmm…det är ju det där med tålamod…min längtan är stark nu. 😀 Men den som väntar på något gott…jag vet det kommer va värt all väntan å längtan 😀 kram
Tack för förståelsen Josefina! Det värmer…
Snart är det vår.
Det är då Prinsen dyker upp. 😉
Kram
Efter ett år vårt 18:de tillsammans då min man inte ens lagt sig samtidigt som mig på nästan ett år, trots att jag bad, ska du inte komma och lägga dig, fick jag nog! Han gav mig kramar i vardagen men inget mer.
En annan man såg mig. Sa hur fin jag var.
Så ”enkelt”! Jag ville bli sedd. Sa till min man, om vi ska vara tillsammans ska det vara fullt ut, jag vill ha sex också. Året som gick var halvbra, det var mitt fel, jag var sårad och en annan man brydde sig mer om mig och tog stor del av mina tankar. Jag var besviken på min man från året innan och vid vår nystart glömde han vår 10:onde bröllopsdag, något i mig dog då.
Nu e jag klokare! Den andra mannen tog min energi för att satsa på min man, eller för den delen avsluta, så jag bröt kontakten. Nu ska jag satsa och se om jag och min man kan komma tillbaka till varandra. Han vill, jag vill, vi pratar med varandra. Jag är inte rädd, om det går är det underbart om inte är vi ju ändå vänner för livet <3, men jag är rädd för att lämna och bli ensam och få en sämre ekonomi ( så är det, det kan jag inte förneka).
Oj, vad jag känner igen mig i din berättelse, Marie.
Så var det för mig också. Det fanns andra (särskilt en) som visade intresse. Jag drogs med i det. På alla plan var jag intresserad men hade aldrig sex (mot mina principer). Ville bara bli sedd och bekräftad. Känna mig som en kvinna. Trots att jag blir sedd och bekräftad hemma. (Nånstans innerst inne ville jag nog kolla om man fortfarande kunde väcka intresse.) Jag får mycket kärlek och komplimanger hemma. Känner verkligen inte att det skulle vara mitt fel att det inte finns lust. Att han inte kan tända på mig. Känner att jag duger som jag är. Både smal och fin. Men det finns inget intresse för sex. Att bli avvisad några gånger gör att lusten att ta initiativ dör. Särskilt när man vet att det inte bara är ”Jag är trött, just idag har jag inte lust.” (För det är helt ok.)
Utan att det finns ingen lust överhuvudtaget. För mig är det obegripligt. För mig går kärlek och lust hand i hand. Men inte i det här fallet. Finns hur mycket kärlek som helst men ingen lust. Det är så frustrerande. Det känns ju inte rätt anledning att göra slut. Skulle det vara tvärtom (lust men inte kärlek) då skulle man ju göra slut.
Men det är jobbigt som det är, känner att mina känslor börjar svalna. Eller svalna har dom redan gjort men dom är inte helt döda ännu. Det finns fortfarande liv och hopp i dom.
Känner som du ”Vill leva fullt ut”.
Gjorde som du, bröt all kontakt med den andra, skulle bara koncentrera mig på oss. Gick på parterapi som gjorde att det var riktigt bra några månader. Men sen var vi tillbaka i samma läge.
Sökt läkarhjälp också men finns inget fysiskt fel. Väldigt mycket prestationsångest, känsla över att inte räcka till.
Jag känner att vi har gjort allt som vi kan. Jag kan ju inte krypa in i hans hjärna och få honom att känna lust.
Så nu har jag kommit fram till att så här är det, bättre än så här blir det inte.
Ska man nöja sig med att leva ”halvt” när man bara är 40 år? Man är för ung för att sluta med det härliga.
Man har bara ett liv, vill leva det som jag vill. Vill inte sitta på ålderdomshemmet och ångra att jag inte ”levde” när jag hade chansen.
Förstår verkligen det sista du skriver ”Rädd för att lämna och bli ensam, och få sämre ekonomi”. Det är nog många som känner så, jag också.
Önskar att ni lyckas hitta tillbaka till varandra.
Lycka till-kramar!
Att leva halvt fungerar, men intimitet, samliv korta och långa stunder med sex och känna samhörighet är så underbart och något som de flesta av oss saknar/saknat i tidigare relationer.
Att leva halvt gör att saker dör inom en och det gör ont. Mycket ont.
Precis!
Det är ju inte bara den där fysiska njutningen man är ute efter. Det är så mycket annat som man får med på köpet. Känslan av samhörighet, Vi-känslan. Att man har nåt speciellt med den som man är ihop med. Nåt fint som man inte delar med nån annan.
Och när sexet inte längre är en naturlig del i ett förhållande så går det nog utför.
Känner som du skriver. Nånting håller på att dö inom mig. Hans stora kärlek är som en livboj som håller det vi har vid liv, men jag vet inte hur länge till.
Tack, lycka till själv.
Dock finns nog bara en väg till fullt ut, att ni pratar, att du säjer att sex är viktigt för dig, det gjorde jag till min man och det är nog svårt om man nekat att bara själv börja ge.
Tänkt som du, ska jag ångra mig när jag blir gammal?
Jag har inför mig själv satt 15/6 som ett datum för att se om jag blir kvar.
Just nu vill båda kämpa. Vi är bästa vänner, 43 år gamla, mycket av livet är kvar.
Stor kram och lycka till./Marie
En fråga till dig Marie: vad hade du fattat för beslut om ekonomin inte var ett hinder för dig? Varma tankar!
svårt att direkt säja att jag lämnat. Men ettag kändes det som rätt, men samtidigt finns drömmar och resor som vi inte gjort än, jag var ledsen att missa det, hoppades på att det kan bli bättre.
Nu vill båda kämpa.
Men faller gamla mönster in lämnar jag, jag vill leva fullt ut.
Sämre ekonomi skulle det bli, men helt ok.
Det är viktigt att prata, våga ställa krav i vardagen om det är för bådas bästa.
Tack för din blogg, den betyder mycket nu för mig. Kram.
Jag tror inte att sex skapar närvaro för mig det är närvaro som skapar sex. Kanske därför jag bråkar med min sambo lite nu som då ;-). Närvaro i nuet, sex utan förväntningar. Slentrian-sex tre gånger i veckan skapar det närvaro?
Varit där… Aldrig mer! Lycka till!
Precis så,Michael. Det är skillnad på att ha SEX och att ÄLSKA….
Däremot så tror jag att i ett sunt kärleksfullt förhållande,så tror jag på ”Snabbisarna” som en krydda emellanåt,som kittar ihop och som håller kvar lekfullheten i förhållandet. Den där blicken….. 🙂
Ungefär som kyssar och pussar. Kyssarna som går på djupet och berusar och pussarna som ger sitt på ett annat vis. Man kan inte vara utan något av dem…
Ex småbarnsföräldrar som varken har tid eller ork,kan nog snabbisarna göra underverk för att inte tappa bort varandra.
MEN gubbarna i Thiland eller de som lever på one night stands är lost, det måste bli oerhört tomt i själen och det kommer nog i kapp så småningom
När man lever i en relation sedan 25 år, har tre barn varav två är utflugna och bor i ett stort hus…Och inte ”fått ha sex” på flera år, så verkar även ”snabbisar” något att längta efter! Eftersom jag tycker att sex är en av de viktigaste delarna i ett kärleksförhållande…
Under dagen eller kvällen kan han ”pika” mig för sex som jag troligtvis ( enligt honom ) har haft på jobbet ( hur jag nu skulle ha kunnat eller hunnit det! 🙂 men när vi ska gå och lägga oss ska det vara tyst och man kan möjligtvis läsa en bok, eftersom han har tinnitus bl a och äter sömnmedicin och måste somna snabbt…Om jag vill prata om det får han ångest eller blir ”sur”, så det undviker jag. Vi känner varandra förstås väldigt väl, och kan prata om mycket annat-men inte om känslor t ex. Men det är väl ganska vanligt att det är så.—-Men hur river man muren, eller är det bättre att gå åt andra hållet där fältet är öppet?
Fint skrivet, känner igen mig både i text o vad flera skriver i kommentarer. Har tidigare levt i ett långt förhållande där jag var den som inte ville. Jobbigt för oss bägge men såhär efteråt förstår jag att relationen inte var bra på andra plan och det avspeglade sig också när det kom till sex. Den relation jag lever i idag är den motsatta, jag vill men oftast inte han. Känner mig såå frustrerad och saknar verkligen känslan av att vara sedd som kvinna och bekräftad av den man jag älskar. Det gör så ont att känna så här men jag vet inte vad jag ska göra. Jag försöker prata om det, men han vill inte prata om det. Han är oerhört kramsjuk o vill verkligen hålla om mig när vi sover och det är fantastiskt, men också tomt och p ett sätt att leva halvt som någon skrev.
Michael. Har nu läst ännu mer av det du skrivit tidigare. Jag ligger bara här å gråter. Dina tankar är såå vackra. Du skriver rakt ur hjärtat och det gör allt så sant. Jag vet inte varför jag blir så berörd, men jag tror det är nåt som läker i mig. Du är fantastisk.
Tack för en fantastisk blogg den är läkande att läsa.
Sex leder till omtanke och intimitete. Den som har sex regelbundet med sin partner ( ja – det är skillnad på tillfällig sex och sex i en relation) mår bättre och blir en bättre människa. Vägen dit är förstås kärlek och respekt för varandra . MEN också att se till att sex blir av. Varenda gång kanske inte föds ur djupaste åtrå. Ibland är det bara att göra det. Precis som motion måste man avsätta tid för det. Jag lever i en starkt kärleksfull relation. Vi har sex varje dag. Utan prestationskrav men vi vill att det ska bli av.
Jag känner mig tvärtemot nu. Som kvinna i 30-årsåldern i förhållande sen 12 år med två barn. Jag kan inte älska tror jag. Kan inte kyssa, samtidigt sen ögonen. Jag vill inte vara nära när jag har sex. Annars går det bra men inte då. Har funderat på varför. Vad som är fel på mig. Eller om det är i relationen det är fel. Skulle det vara annorlunda med någon annan. Jag vet inte. Och min man är egentligen allt jag kan önska. Snäll, omtänksam, kärleksfull, attraktiv. Men ändå. Känner mig konstig. Han vill vara nära vid sex, men jag verkar inte kunna… 🙁
*samtidigt se i ögonen