Kvinnan kämpar med att försöka få honom att visa större förståelse för henne och bli snällare. Hon går försiktigt fram för att inte väcka hans ilska. Hon har tagit bort sin profil från Instagram för att slippa hans svartsjuka. Familj och vänner träffar hon inte så ofta längre p.g.a. konflikterna som uppstår när hon ska iväg.

Kvinnans värderingssystem har larmat många gånger, men hon känner att de även har fina stunder. Dessa lever hon på!

Hon känner inte att hennes sexuella integritet respekteras, liksom hennes känslomässiga behov. Hon hånas när hon försöker säga ifrån.

Det är väl bara att lämna tänker kanske en del. Men hur lämnar en människa som inte tror på sin egen förmåga att kunna leva på egen hand? Som under flera år fått självförtroendet söndersmulat av kritik, manipulation och lågfrekventa hot: ”och hur tror du att du ska klara dig om vi skiljs åt?”

Hon pratar tyst och försiktigt för att ”det inte ska bli fel”. Hon försöker vara på ett sätt som ska göra honom mjukare. Hon förstår att hon måste lämna för att inte gå under, men samtidigt är hon rädd för att gå under utan honom.

Med tårfyllda ögon utbrister hon: ”tänk om jag inte kan leva utan honom! Samtidigt längtar jag efter att en dag kunna se mig själv i spegeln och skratta: Yes!! Jag klarade av att gå!”

Cirka två år efter vår kontakt berättar hon för mig: ”jag lyckades lämna! Jag är på god väg att bli någorlunda hel. Jag kan le! Jag kan leva för egen kraft!”

Michael – relationsterapeut