Jag är så oerhört tacksam för att du inspirerar mig i mitt arbete och skrivande. Utan vetskapen om att du läser mina ord, känner igen dig, kan relatera, kommenterar, börjar praktisera vardagsstegen mot ett ännu större liv…hade jag inte gjort det jag gör. Du tillför massor med energi!
När jag sitter här bakom datorskärmen känner jag att om en enda person lyfts av det jag själv försöker praktisera, är det värt varenda tidig morgon och investerad timme. Jag känner att skrivandet och er feedback gör mig till en bättre människa.
Vet hur svårt det kan vara att leva upp till en del av det jag tar upp här, men samtidigt är det ingen som kräver perfektion (förutom vi själva emellanåt). Det är riktningen vi behöver. Ibland går vi vilse, men om vi vet åt vilket håll vi strävar mot blir det så oändligt mycket enklare. Jag kämpar liksom du!
Uppbyggande förändringar tar tid och vi faller alla på vägen. Självempatin är vår nära vän. Förståelsen för den egna mänskligheten. Liksom att se andra på deras vägar. Vi är inte ensamma även om vi ofta tror att så är fallet.
Vissa morgnar har jag tänkt: ”vad skall det här vara bra för? Gör du inte detta bara för att du själv mår bra av det?”
Självklart mår jag bra av det! Det är en del av mitt livssyfte och jag kan inte annat än att följa med. Skrivandet ”tvingar” sig på mig. Den här morgonen t.ex. hade jag bestämt mig för att inte skriva. Att bara vara. Men något på insidan gör det omöjligt att stå emot.
Det är min önskan att du skall hitta det där i ditt liv – som gör att din dag blir bärare av mening. Som ger kraft trots en grå novemberdag. Det gör dig mer oberoende av andra människor och vad de har för sig. Din mentala/emotionella gps. Riktningen som bara du kan ta ut och se till att vara i rörelse mot.
Vi behöver hitta det som gör att vi kan vila och agera i det egna varandet. Som ger oss strimmor av kärlek (eller ännu mer). En enda liten glödbit kan förändra precis allt.
Vad vill du känna i bröstkorgen? Vilka ljumma fläktar vill du skall svepa in i ditt liv?
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Tack !
Du bär mig. Som med så många andra!
En ängel på jorden är du.
Sluta aldrig göra det du tror på ihjärtat
Du är ett ljus i mörkret
En sol i diset.
Fina du!
Tack, Michael för allt du skriver. Jag kommenterar inte så ofta men jag läser varje dag och får varje dag med mig något viktigt. Och det du skriver hjälper mig att fortsätta på den väg jag går, med ärlighet, med tron på mig själv, och att fortsätta vägen utan den förlamande rädslan. Jag lever numera mitt liv, och inte det liv som jag trodde förväntades av mig, som ofta var på bekostnad av mig själv. Jag är värdefull och har numera nära till mina känslor. Tack för din inspiration.
Tack M! Visst är det stort att leva så?
Du GÖR skillnad Mikael! Är så tacksam att jag fann denna blogg med alla kloka inlägg och perspektiv. Den gamla klyschan ”det är inte hur man har det.. . utan hur man tar det” brukar jag köra som ett mantra. Det finns alltid flera perspektiv på ett skeende. Jag kämpar med att alltid försöka se något positivt och att vara tacksam över även om det finns sorg inblandat också. Att sörja betyder att man fått vara med om något värdefullt.. och det är ju positivt. 🙂 Trodde aldrig att jag skulle känna tacksamhet för min skilsmässa. Ett avslut är också början till något nytt. Framtiden är inte längre så förutsägbar och inrutad. Det känns spännande och jag är nyfiken på det nya och på det nya Jag. Jag uppskattar att följa med mig själv och se var jag tar vägen, vad jag lär mig och vilka nya möten och relationer jag kan berikas av. Jag känner en härlig frihetskänsla och min insikt är att jag behöver ingen partner att klamra mig fast på för att livet skall vara kul att leva. Det är dock en god krydda. Ha en skön söndag. Var inte ledsna för novembermörkret det ger bara mer njutning åt en härlig vårdag.
Vilken bra sida jag vakna på idag.. 🙂
Tack Lotta! Önskar även dig en skön söndag och tack för att du delar med dig.
Sitter och läser dagens text samt de andras kommentarer och jag gör det med ett stort leende på läpparna. Blir varm inombords av glädje och känslan av samhörighet. Tänker hur fantastiskt det är att vi får samlas här och dela våra erfarenheter, allihop. Att vi genom och med Dig kan få kraft, insikter och hopp på våra olika livsresor, oavsett var vi befinner oss eller hur långt vi har kommit. Möten är berikande, vi speglar vårt jag i andra och där kan vi öppna upp för utveckling.
Det sköna med Dig, Michael, är att Du är öppen och naket ärlig, vilket skänker känslan av tillhörighet, att vi alla sitter i samma båt och ingen behöver känna sig ensam i sin situation.
Tack, ännu en gång, för att Du vill dela Din tid, tankar och livserfarenhet – Du är värdefull!
Ha en skön, om än ngt blåsig, söndag och Fars dag!
Tusen tack för dina kloka ord och din blogg är ett fantastiskt stöd i en turbulent tid.
Lise
Jag kommenterar nästan aldrig… Men läser i stort sett varje dag.
Mitt liv är en enda röra , är i en separationsprocess som tar väldigt lång tid .Sakta men säkert blir jag starkare och vissa dagar känns det riktigt bra.
Jag fattar ibland helt felaktiga beslut, men allt oftare blir det ’rätt’.
Och i denna långa långa process är du och alla kloka människor som skriver på bloggen en viktig del!
Tack!!
Jag har fått ett nytt beroende, så nu har jag två, kaffe och Michel Larsen ord. Kram från ett stormigt Gotland.
Låter som ett sunt beroende:-) Härligt att höra!
Michael Larsens ord, så klart 🙂
Kan inte leva upp till allt du skriver än men läser varje inlägg & vissa saker fastnar direkt❤️ är så glad att jag hittade din blogg…
Jag vill göra som alla före mig här, tacka för en blogg, som jag följt sedan februari i år då mitt liv kantrade. Utan denna livlina vet jag inte var jag skulle varit idag. Ångesten och paniken, som jag ibland känner, skulle nog ha tagit över mitt liv. Nu känns det skönt att veta att man inte är ensam i allt det svarta. Fortsätt med din blogg, Michael, du hjälper så otroligt många har jag förstått, tack för det!
Oerhört inspirerande och upplyftande att höra Ewa! Tar tacksamt emot dina ord! Värme!
Hej Mikael, du är en av de ljumma fläktar i mitt liv – att läsa din blogg varje dag är och förblir en av dagens höjdpunkter. Jag läser antingen den på morgonen som energikick eller för att rena och påfylla med bra energi efter en jobbig dag. Din block hjälper mig att minnas vad jag vill omge mig med, och vilken standard jag vill ha och inspirera i mina mellanmänskliga relationer. Jag är oerhört tacksam för att du finns och för dina ord. <3
Satte mig ner efter en överhektisk dag med flyttkartonger som aldrig tycks ta slut…jag vacklar, och känner mig glad och stolt omvartannat…det har varit tuffa dagar, och tonårssönerna dippar lite nu och då i allt det nya,..den lilla damen har redan funnit sig tillrätta och hittat en kompis mittemot…men oj vad jag behöver din kompass Michael…som påminner mig vartåt det bär..
Jag är så hård mot mig själv emellanåt..och jag undrar vad jag gjort, och utsätter barnen för..
Men med hjälp av dina ord så förs jag tillbaka till den stig jag vet är rätt..
Om du bara visste vad viktig du är!
Fortsätt med det du gör!
Tack tack tack Michael!
/Em
Dina ord väcker sån eftertänksamhet. Känns som jag har förstått vad kärlek är efter att ha läst din blogg. Hur fantastiskt är inte det? En aha-upplevelse som fyller mig med stor ödmjukhet, värme och tröst. Din blogg skapar ett forum där man känner sig mindre ensam. Får ofta en feel-good-känsla oavsett vad inläggen handlar om och oavsett hur svårt livet är just nu. Tack för att du öppnar ögonen på mig och får mig att känna hopp om framtiden.
Kram Marie
p.s. Jag hade gärna velat läsa dina inlägg sen du startade bloggen men då måste man (iaf på min dator) bläddra tillbaka förhand inlägg för inlägg. Tror säkert många precis som jag ”slukar” allt du skriver och då tar det lång tid att bläddra sig tillbaka i tiden. Ett tips är att ha ett ”arkiv” där man kan bläddra mellan olika månader/år du skrivit.
Håller med alla. Jag blir lugn både i sinnet och i kroppen av att läsa. Jag vill också kunna bläddra snabbare mellan alla inlägg om det är möjligt ☺
Jag hittade till din blogg för bara någon vecka sedan, men om du visste vilken betydelse dina ord har fått för mig redan. Jag kommer att fortsätta följa bloggen framöver och ser fram emot varenda inlägg. Tack för att du delar med dig,tack för att du tänder hoppet och självinsikten och tack för att du hjälper mig och många andra!
Under det senaste året har jag genom gått en jobbig ”älta” period. Där jag har om och om igen fått arbeta mig igenom mina tankar om separation… ifrågasatt mig själv och mitt innersta. Försökt värdera mig själv. Och försökt övertyga hela mig om att jag kan och får lämna. Jag har läst din blogg nästan varje dag och vid flera tillfällen kännt att du nog skriver direkt till mig. Tack! Du har lyft mig vid flera tillfällen.
Idag mår jag bättre och är påväg. Har hittat bostad, berättat för barnen. Känner mig lugnare och starkare. Vågar lyssna på mig själv och tar mitt innersta på allvar.
Mikael. Fortsätt!
Jag vill känna kontakt, glädje, styrka och ro i min bröstkorg.
Läser din blogg och får med mig så mycket på vägen. Känslan av att inte vara ensam när det är tungt.
Så tacksam 🙂