Hur många av oss har inte vid ett antal tillfällen i livet ställt frågan: ”varför blir det alltid så här? Varför håller inte mina förhållanden?”
Det är lätt att anklaga sig själv eller resonera fram en analys om att människan av idag är rastlös och impulsiv. Att ”kvinnor aldrig blir nöjda” och att ”män är opålitliga.” Oavsett vad, så stannar frågan kvar i våra tankar kring varför våra relationer blir som de blir.
Är vi hopplöst förprogrammerade till att ligga kvar på ”repeat” och tvingas lyssna till den där uttjatade låten ännu en gång? Eller?
Det finns inte ett svar på varför våra förhållanden inte håller, utan flera. Det första är att vi inte har gjort upp med våra automatiska och omedvetna impulser och ”val” kring vad som attraherar oss. Vi har helt enkelt inte börjat lära känna oss själva, och saknar förståelse gällande vad som är hälsosamt för oss. Vi behöver inse att:
- Personen som vi känner fysisk/sexuell attraktion till, är inte nödvändigtvis mannen eller kvinnan som är bra för oss. Alltför ofta väljer vi fel person av fel anledningar.
- Dålig impulskontroll är en katastrof för våra relationer! Aggression, missbruk i alla dess former och ett destruktivt bekräftelsebehov förgiftar all tillit och närhet. Skadade människor sårar!
- Vi försöker med fel person om och om igen. Hur många gånger till ska han eller hon bevisa hur fel de är för oss innan vi vaknar?
- Vi saknar självempati och respekt för vårt jag, vilket får oss att godta det mesta.
- En person som inte respekterar dig och som försöker lägga locket på när du uttrycker dig, är fullständigt omöjlig att bli lycklig tillsammans med. Det går bara inte!
- Vi tror att vi kan förändra människor: personen som kränker och förnedrar dig idag, kommer även att göra det imorgon.
- Vet han eller hon vad kärlek är? Visas det i handling? Hur är din egen inställning till kärlek? Är ord och handling synkade?
Världen är full av människor som inte är färdiga med sina tidigare relationer, och som därför hoppas på att en ny partner ska vara medicinen. Vi är inga språngbrädor åt varandra, utan behöver mötas med vår sårbarhet och vilja till att växa. Hur ska vi kunna älska en annan människa om vårt hjärta är stängt och cynism sitter vid makten?
Människor förändras: och inte alltid till det som är bäst för oss. Det som var nyttigt igår kan vara förödande idag. Det kan göra ont; men vi behöver se omständigheter som de är och inte hur vi tycker att de borde vara. Alltför många kämpar med att försöka förändra partnern så att de själva ska få bli lyckliga. ”Om han/hon bara…”
Vi kan inte bygga ett hus på sankmark. Det går bara inte – hur fint och arkitektdesignat det än är. Vi behöver hitta och leva på grunden inom vår egen person så att vi kan stå stadigt, och inte vara helt i händerna på desperata önskemål. Emellanåt behöver vi göra tvärtom mot vad vi brukar. Hur skulle det kunna se ut för dig?
Michael Thor Larsen – relationscoach
Lämna en kommentar