I just den här stunden längtar någon innerligt efter kärleken. Någon vill bort från sitt trötta/trasiga/kaotiska förhållande. Någon är lycklig i tvåsamheten och en annan förnöjsam med sitt liv som singel.
Tänk vilken mix av tankar, känslor, livserfarenheter, förväntningar, drömmar, besvikelser och längtan som vi består utav! En person har hälsosamma psykologiska försvar medans en annan helt saknar skydd. En tredje är likt en ointaglig fästning som av olika anledningar inte släpper någon nära inpå.
Vi behöver låta våra värderingar få stå starkare och djupare än känslorna, eftersom de senare kan bedra oss. Vi blir ”otrogna” mot våra djupare sanningar när attraktion, sexuell laddning, ångest inför ensamhet etc. lockar oss mot det skadliga. Vi håller fast vid det som drar nedåt istället för släppa taget och söka oss till det som gör oss lyckliga. Vi firar kortvariga vinster därför att det känns bra för stunden: återföreningen och uppmärksamhetens sköna sötma från den som inte finns där för oss på riktigt är förrädisk.
Vem blir du när du har köpt tillräckligt många bortförklaringar från den som saknar relationsintelligens?
Det som känns helt rätt under förälskelsefasen kan vara en katastrof om tre år. Kvinnan eller mannen som är helt fantastisk att dejta, kan vara den som kränker dig i vardagen.
Partnern som är rätt för dig vill väl, är lyhörd, bär på styrka till självreflektion i kombination med handling, har städat upp bland gammalt relationsbagage och slänger aldrig ur sig kränkande ord.
Personen som inte har kommit ur sitt gamla förhållande kommer att dränera dig – oavsett löften! Hon eller han som tycker att det är ok att ha en relation och samtidigt samlar bekräftelsepoäng på dejtingappar och sociala medier, är inte den som kommer att ge dig lugna hjärtslag.
Låt dessa kvaliteter få sjukna in i ditt känslomässiga/kognitiva system: trygghet, förutsägbarhet, äventyr, nyfikenhet, kärlek, integritet, förtroliga samtal…
Vilka kvaliteter i en relation/partner kommer du från och med nu att sluta förhandla bort?
Michael Larsen – relationscoach
Separation efter 17 år… med en spelberoende man/pappa… gäller att inte falla i samma fälla …
Hmm..så rätt och så enkelt det låter..men så svårt. Och hur vet jag själv när jag kommit ur det gamla förhållandet…en stor sorg över att mannen lämnade, och skilsmässan för knappt 1 år sen…ett virr varr och kaos. Och får samtidigt bekräftelse från andra. Men tankar som snurrar och jag behöver ro. Men jag är ändå på God väg. Börjar älska mitt sätt och mig själv men gör fel i mina val.. Försöker lära mig och göra rätt och gott mot andra. Grottar ner mig i barnen och samlar energi från dom. Hmm..ja…livet..livet kommer liksom emellan…Och aldrig visste jag vilken avgrund som väntade mig…den blir sakta sakta mindre djup och mindre svårt.. nu mer åt det grå hållet. Tolkar det som ett gott tecken. Tack för fina inlägg och kloka ord. Borde hittat dig för 1 år sen..