Det finns en eller ett par personer som av olika anledningar tar stor plats i våra tankar. Både du och jag vet hur det känns. På ena sidan besvarad förälskelse – obesvarad på andra. Ömsesidig kärlek vs avstånd och svek. Frihet i tankarna eller slavar under dem. Essensen i mänsklig natur som visar helt olika ansikten.
Hur kan vi bli fria? Hur kan vi upphöra med att hyra ut gratisrum i huvudet till någon som inte behandlar/behandlat oss väl? Hur kan vi sluta slå på oss själva för att vi fattade fel beslut? Gjorde val som inte var de mest hälsosamma? Analysera allt?
Enligt mitt sätt att se på saken är vi här för att lära. Vartenda människomöte, händelse, motgång, seger, skratt, tårar… innehåller ett element av möjlighet: att leva ytterligare lite mer autentiskt. Att bli ännu mer ett sant du. Ha förmågan att ge och ta emot kärlek. Med rätt person. Vilket inkluderar du.
Allt vi pratar om, tänker, känner, reagerar och agerar på – ger näring. Där uppmärksamheten går, går vi. Det finns en fas när t.ex. ett förhållande havererat, då vi behöver få prata av oss, tjata, älta, vara arga, gråta etc. Det finns inga genvägar. MEN, vi kan också låsa oss, bli fixerade och till varje pris vilja vinna tillbaka eller ta revansch på någon som i våra ögon svikit. Friheten lever inte där.
Återigen – där vi lägger uppmärksamhetsenergin formas vi. Tankarna är stenhuggaren som mejslar fram våra jag.
Går det att komma över otrohet och rädda förhållandet? Webinar ikväll (5/10). Du är varmt välkommen!
Michael Larsen – relationscoach
Fantastiskt bra skrivet och en otroligt passande bild till texten!
Jag håller med T: bilden säger så oerhört mycket.
Säger: Äntligen fri!!
Krävs dock enormt mycket jobb med sig själv för att nå dit! Sluta se sig om efter det förflutna!
Är lätt och skriva det, men betydligt jobbigare att praktisera det i verkligheten!
Så sant och viktigt! Tack M
Fantastiskt vackert inlägg.