Pratade med en kvinna som varit utsatt för otrohet från sin man under flera år och när det kom ut rasade hela hennes värld. ”Han var mitt livs kärlek!” Mannen använde sig av en ”teknik” som är väldigt vanlig idag: ”om vi hade det bra i relationen hade det aldrig hänt.” En sådan mentalt förförisk fälla att lägga ut för sig själv och andra! ”Ansvaret för mina handlingar ligger inte hos mig utan i relationen. Det hände.”
Kvinnan lät känslorna av ilska, självanklagelser, fulhet, svek, känna sig oattraktiv m.m. få komma ut. Delar i läkningsprocessen.
Senare samtalade vi kring:
Tänk om det inom dig, mig och andra finns ett utrymme, en plats, ett inre rum och tillstånd som alltid är intakt. Som oavsett omständigheterna är orört, helt, rent och gnistrande. Det kan vara så litet som ett frö (ett enda korn kan leda till ett helt sädesfält). När våra händer, en känsla av fokuserat lugn och öppna sinne kan greppa den där viloplatsen. Vistas där om än för några sekunder/minuter och se/känna/höra, dofta… att vi är mer än trauman, mänskliga sår, utsatthet, djup osäkerhet…
Vi är oändligt mycket mer än intrigerna. Vi har potentialerna till att vara insiktsfulla bärare av stryka. Gravitationen, elektriciteten, vinden… kan vi inte direkt vidröra, men resultaten av dessa energier är påtagligt konkreta. De skapar världar och du är en del av detta. När syftet är gott är Du fucking unstoppable…
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Vilken fin tanke!
Den bär jag med mig från och med nu för den ger mig hopp om att han inte hade sönder mig totalt.
Tanken att det finns något fint och intakt kvar hos mig känns bra
Tack för dina kloka ord!
Åååå älskar sista meningen!!!! 😀 😀 😀 VILKEN HÄRLIG INSTÄLLNING!!!
it takes to to tango…….jag skulle inte bara acceptera att någon försökte kasta skit på mig sådär. Ja jag har min del i det men jag är inte ansvarig för någon annan människas handlingar och tankar!
Men EN kan förstöra tangon mia…även om vi själva är enastående på stegen…
naturligtvis, men då blir det inte en tango, då blir det ngt annat och visst om jag snubblar så försöker jag få det till en del av dansen….då är frågan : vad dansar vi?
😀
Jag gillar tanken att vi är mycket mer än de draman vi deltar i. Har själv deltagit i några jobbiga draman med killar jag har velat ha det bra tillsammans med. Å när jag varit mitt i dramat har jag alltid känt mig så dålig och missförstådd…tillslut bara sååå liten, fel å misslyckad. Jag har dessutom vetat att jag betett mig på vissa sätt som jag inte velat bete mig på. Och samtidigt försökt förklara att jag vet bättre egentligen. Utifrån sett har jag kunnat förstå hela dramat, men samtidigt inte haft förmågan att fixa till det som gått snett. Men så är det ju, man kan ju bara ta ansvar för sin egen del och försöka kommunicera…men om den andre inte är öppen för att både ta ansvar för sin del och att kommunicera…ja då är det bara lägga ner. Å i efterhand har jag sett att jag är mer än dramat. Och att de där tankarna å känslorna om att jag är dålig, konstig, att det är nåt fel på mig osv…inte heller ska få definiera mig. Jag vet ju att jag är så mycket annat också. Men de där positiva tankarna om mig själv är jag inte lika van vid att tänka…tur ibland att man kan få spegla sig i nya speglar! Typ här på bloggen…
Jo, glömde bara säga att det ju inte räcker att man lyckas förstå sitt beteende, det viktiga är såklart att man kan ändra på det man vill ändra på också! Å det har jag haft svårt för när känslorna varit starka. Det är bara erkänna…
Fantastisk liknelse Michael. Din text är så vacker, ögonen tåras och ger mig hopp om att trots alla de svarta tankar som ibland vill ta överhanden så finns där en liten låga som ständigt brinner inom mig. De dagar när jag kämpar med att finna det där lilla fröet inom mig känns lättare. Tänker på de dagar när jag, du , vi vågar blomma ut och vilken vacker bukett vi blir tillsammans. Fina Petra Du blommar som en ros!!!
Vilken blomma är du då snälla Martina? 😀 ❤️
Å du Martina!!! TACK för sättet du ser på mig!!! Jag blir otroligt upplyft å glad…nästan lite tårögd jag med 😀 Lite såhär: VA? Kan nån tycka så om mig!? Å sen jaa, varför kan inte jag också tänka så om mig? 😀
Det är klart att du är en härlig människa Petra.
Jag känner ju inte dig på riktigt men känslan säger att du är en omtänksam, glad, härlig, rolig o lagom tokig människa.
Såna gillar jag.
Mycket!
Kram ❤️
Hahaha…tack min vän! ❤️ Jag känner detsamma för dig 😀
Du Petra!
Kanske åker jag uppåt i landet i sommar. Inget bestämt ännu men då kanske vi kunde ses i så fall. Två tokiga människor, kan inte bli annat än hur kul som helst. 🙂
Ha det gott fina du! ❤️
Jamen, JAAAAA!!!! Det e klart vi ska ses! Frågan e bara när…inte om ;-D
Jag tror att om man sår ett frö så är jag nog en Dahlia, i vattnet en Näckros och i skogen en Vitsippa. Jag älskar naturen och där finner jag ro. Har inte varit så långt norröver i Sverige. Inte visste jag att det fanns så fina blomsteflickor där!
Josefina har ju slagit rot i Stockholm, det vet jag. Men var i Sverige växer du då Martina?
Det är precis som om du skrivit om mig. Min fd sa exakt dom orden till mig. Men idag fokuserar jag på MIG. Jag ältar inte längre det han har gjort mot mig. Jag har accepterat det han gjort, men det betyder inte att jag förlåtit. Jag har gått vidare.
Idag på morgonen tog jag en powerwalk. Jag ringde min mamma och grät och sa till henne: – Mamma jag har gjort det så jävla bra. Jag är så stolt över mig själv. Jag mår bra. Jag tog kommandot över mitt liv, han förstör det inte längre.
Vi grät tillsammans och min mamma sa att hon också är stolt över mig.
Han må ha sårat och gjort allt helvete mot mig. Men jag fick nog och tack vare det mår jag bra idag. Och det är det bästa jag gjort för mig själv och för mina barn.
Heja!!! 😀
Jag har slagit rot i Blekinge. Men gillar olika landskapsblommor!
VA coolt!!! Jag ska ju till Karlskrona på tisdag å sen på dans i Mörrum nästa helg 😀 😀 😀
Väldigt fin metafor Michael, greppa frön som blir till sädesfält 🙂
Ha en fin helg i grönskan!
Karin
En bra påminnelse om att vi är mycket mer än intrigerna, idag är en dag på mycket länge när jag känner att fröet börjas knoppa, min blomma vissnade ett tag men är nu just idag är den på väg att komma igen sakta men säkert, gäller bara att inte glömma ta hand om den och ge den näring. Så kommer den blomma igen bara jag ger den tid..
Tack Michael och ni andra för era kloka tankar och inlägg.
Kram till er
Tack själv Kerstin! Det va en himla fin bild du målade upp, vi blev härmed trädgårdsmästare till yrket hela bunten! 😀
🙂 jag som inte ens lyckas hålla blommorna i balkonglådan levande;)
Men det är skönt att känna ett lugn i kroppen..
Mmm…det e värt mycket när man provat på motsatsen…kram
Ingenting händer av en slump, måste vara meningen att jag hittade denna sida…
Har levt med en man i 18 år, halva mitt liv och han har alltid ljugit för mig. Jag har blivit nedtryckt, hånad, hotad (inte livet). Han är dessutom alkoholmissbrukare. Men nu när jag valt att separera för vet inte vilken gång så får jag skuldkänslor. Igen. Vi har två barn, en historia, det är bättre ekonomiskt…blabla bla Hur bryta sig ur den vanan? Hur inse att jag duger som mamma, kvinna men framförallt som människa? Hur ta tag i detta och tänka i rätt riktning?
Om och om står jag på ruta ett. Livet är kaos. I många år. Ingen mår bra i familjen. Hur gjorde ni för att acceptera att man Måste gå vidare?
Styrkekramar och terapi är bra. En god vän som kan hålla dig i handen när du inte vågar gå ensam. Våga prata med nära och kära. Var inte rädd. Du klarar det och kommer att växa som människa även om det kräver mycket kraft. tänker på dig!
Välkommen hit! 😀
Så var det för mig, min fd var otrogen och kom en dag och sa att Du kan ta ditt pick o pack o flytta, jag har träffat en annan, om du inte har förstått det. Det fungerar inte för någon av oss längre. Det kom som en chock för mig. Jag hade levt med en person i 30 år utan att känna honom. Det har varit några tuffa år då jag även i samma veva miste både min mamma o pappa. Jag kämpar vidare och går vidare med mitt eget liv och känner att nu är det dags för mig att åter bli en blomsterkonpp som kommer att slå ut och kunna känna glädje o framförsikt igen. Tack alla ni andra för era inlägg jag är inte ensam på min resa vidare i livet.
❤️
Många varma tankar till dig lisbeth.
Skickar fler varma tankar härifrån!!! Det kommer bli en väldigt vacker blomma av din knopp! Det ser jag framför mig 😀 ❤️
Gilla tanken om det orörda lilla platsen men tyvärr när man blir bedragen så är det den som blir bedragen som känner sig skyldig……
Man måste låta sig bli ledsen, bli arg, bli besviken mm för att sedan resa sig upp igen o bli starkare man inser sakta men säker att det inte va ”mig
” det va fel på utan den andra som va otrogen som va ”feg” som inte för det första våga prata om problemet, för det andra inte lösa problemet, för det tredje projecera över det hela till den som va trogen
Med tiden läker alla sår men ärren finns kvar, dom finns i bagaget som man bär med sig men en viktig sak att tänka på är att det någon har utsatt en för ska inte ens nästa få skit för…….
Alltså Bridget Jones!!! Vilken jädra STJÄRNA!!! Jag skulle vilja va lika härligt tokig som hon!!! 😀
Men det tror jag att du är 🙂
I alla fall nära…
Kram <3
I WISH…:-D kraaaam
Kanske fika om två veckor? När du är tillbaka efter din dansresa och min dotter är hos sin pappa…
Kram
Låter ju supertrevligt 😀 ja e på! 😀
Nästan helt utan sömn och haft många tankar sen igår efter ett samtal med mitt ex och pappa till min yngsta:(
Jag som var så stark, kommit så långt på vägen och kände att hoten och vägran att avlasta och se sitt barn fick bli hans eget ansvar. Jag har kommit att förstå vidden av silent treatment efter månader utan ett ord och där jag fått möta sorgen hos vårt barn och att hur lite jag än vill så påverkar det mig med sömnsvårigheter och oro.
Vet väl att jag ibland må låta bestämd och envis, han må känna sig kränkt och vägra prata. Det ser jag som ett kommunikations problem.
Det är mer resultatet som tär, den totala avsaknaden om att ta ansvar för vårt barn & att hatet hans familj visat mig under åren med skitsnack och total frånvaro börjat gälla vårt barn.
Att jag hört senaste veckorna från folk som han pratat med att de är rädd för mig eller vågar inte möta mig och när jag konfronterar så hörs han aldrig sagt nåt 🙁
Dagens inlägg behövde jag! Vi är mer än intrigerna, jag samlar mig och låter hans oförmåga att möta upp med ansvar kring vårt barn och viljan att försöka lösa det vara tills bättre dagar.
Jag kämpar var dag med tigandet och frånvaron och har kommit att försöka våga vägra låta denna småhet och destruktiva relation definiera mig.
Vi är mer än intrigerna!
Vi är starkare än tanken som försöker lura oss!
Vi lär Vi ler och vi ler åt det vi lärt oss <3