En kvinna anländer till den välfyllda restaurangen för att möta några vänner. Hon tar ett par djupa andetag och rör sig mot bordet där de andra sitter, men vägen dit känns lång. Ljudnivån är hög och hon registrerar energin i människorna som hon inte känner. Det är mycket att ta in och platser som denna undviker hon gärna. Snart är hon i sina näras sällskap: ”Pust!”
En man har just haft ett möte med sin chef och när han kliver ut ur dennes kontor pulserar det runt tinningarna och ansiktet känns varmt. Han känner sig värderad och kritiserad. Tankarna biter sig fast! Han har börjat träna sig själv i att sänka intensiteten i känslorna. Eller rättare sagt i vilken grad de ska få påverka honom: ”Egentligen tyckte han bara att jag kunde bli mer kommunikativ med några av mina kollegor, vilket faktiskt inte var så farligt. Jag är mer än det jag känner.” Han har kommit över en bok som hjälper och stärker honom.
Cirka 15–20 procent av den globala befolkningen beräknas vara högkänsliga personer (HSP), och för dem är det inte sällan rena mardrömmen att vara in i en mataffär en fredagseftermiddag, gå genom ett flygplan, över ett torg där det är många människor i rörelser, ett gym etc. Det som en icke högkänslig person tycker är ”piece of cake”, är för den högkänslige rena bergsbestigningen.
Alltför många barn och ungdomar har fått diagnoser och etiketter (ofta i all välmening) som t.ex. social fobi. De har kämpat och kämpat med att förändras och bli ”friska.” Dessa unga själar har stått där på skolgårdar och känt sig konstiga och utanför. Hur många barn har gått och fortsätter att gå till skolan med en klump av oro och ångest i magen? Vuxna som inte förstår.
HSP är ingen diagnos eller personlighetsstörning, utan ett personlighetsdrag. Det handlar om individer med ett ytterst känsligt nervsystem och som starkt känner av stämningslägen, både utanför och inom sig själv. En kvinna berättar: ”det är som om jag tar in hela världen och inte kan sortera vad som är vad. Andras känslor och tankar blir till mina! Om jag t.ex. är på stranden och plötsligt känner mig obekväm i min egen kropp och vill dölja den, är det troligen en person som jag har registrerat och som skäms över att vara lättklädd på en offentlig plats. Jag absorberar och lever den andres känslor. Men jag har börjat kunna se vad som är vad: dina känslor är inte nödvändigtvis mina. Vilken lättnad!”
Till dig barn, ungdom eller vuxen som befinner dig på skolgården, i klassrummet, på arbetsplatsen, på resande fot eller var du nu är: ”du har unika gåvor! Ibland eller t.o.m. ofta känns det som en belastning, men ju mer du börjar förstå dig själv, vad högkänslighet är för något och hur vi kan hitta tankar som hjälper och skyddar oss, blir det oändligt mycket lättare. Du är inte ensam!”
Kunskap är en början!
Michael Larsen – relationscoach
Så sant jag kan nog kalla mig en relativt högkänslig person. Dock har jag inga problem med att röra mig bland mycket folk. Det är i efterhand jag kan bli totalt slut. Jag har lärt mig att stänga av och jag vet hur jag ska hantera det idag. Tack för en lärorik blogg som verkligen givit mig många ”aha” upplevelser ☺
Känner igen allt. Får fortfarande jobba med mig själv varje dag vilket verkligen har gett resultat
Intressant…mitt yngsta barn har denna begåvning. Kag fascineras av hens förmåga att se, höra och förstå andra människor, djur och omgivningar. Mitt äldsta barn är raka motsatsen. När man går med hen istan blir man allvarligt rädd för att hen ska gå rakt ut på övergångsstället. Det är också härligt att kunna stänga av och leva i sin egna värld.
Alla människor är unika och vi ska värna om våra medmänniskors olika förmågor. Hade alla varit lik hade världen varit tråkig.
Men förstår att HSP personer lider i dagens uppskruvade och stressande samhälle.
Men det är ju just dom som troligtvis är uppfinnare, upptäckaren, innovatörer etc…
Känner verkligen igen mig… men jag har jobbat mycket med mig själv och idag vid 44 års ålder… kan jag sortera. Inte alltid men oftast.
För mig har det varit en utmaning (och är fortfarande, nu närmar jag mig 30). Har mått så dåligt i perioder, speciellt med föräldrarnas skilsmässa vid ung ålder då det var så många intryck att ta in – så många känslor (andras) att ta hänsyn till fast ingen bad mig göra det. Tänk om mina föräldrar hade förstått, om det fanns en förklaring och jag inte hade behövt känna mig helt ensam.
Ibland är jag världens bästa vän/partner, för man behöver inte säga något – jag vet när någon mår dåligt/är trött/grubblar/har bråkat med någon.. men har också förlorat vänner då jag har lärt mig att jag måste stänga många av dessa intryck ute (och de tror att jag inte bryr mig). Jag känner mig in i deras känslor och även om jag vet att det inte är mina så påverkar det mitt tillstånd både psykist och fysiskt.
Har hittat några saker som fått mig att njuta mer av livet: 1. Undvik att se/läsa nyheterna 2. Koffein (har uteslutit helt sen 1,5 år
tillbaka. Önskar jag hade insett detta mycket tidigare) 3. Djur och natur (Lugnar) 4. Förklara för de närmsta (Hjälper att de vet varför man ibland går undan/hem eller ibland ställer in och att det inte är för att man inte bryr sig – tvärtom!)
Efter flertalet relationer med män som sagt att jag är för känslig har jag nu sedan ett par månader träffat en man som jag anar också har liknande personlighetsdrag. Det är något helt nytt för mig, har aldrig kännt mig så förstådd – befriande! I honom ser jag ju dessa drag som något oerhört fint, det får mig att uppskatta migsjälv mer och jag känner en otrolig tacksamhet.
Hur jobbigt det än har varit och fortfarande är, så har jag aldrig velat byta bort denna ”förmåga”. För även om mina dalar är mörka och svåra är topparna oslagbara – vilket rus!
Önskar jag kunde hjälpa andra som ”lider” av detta – speciellt barn och ungdomar. Precis som jag önskar att någon hade funnits där för mig.
Att vara HSP kan både vara en börda och en stor tillgång. Jag räknar mig själv som en HSP person, en stor förmåga att läsa mellan raderna, oftast helt rätt läst. Kan snabbt läsa av min omgivning. I mitt yrke jobbar jag till största delen med barn, då är detta en obeskrivligt stor tillgång att ha denna personlighet. Jag försöker tänka på det som en gåva som inte alla har.