separation.se

Jag är ca fem år och sitter i bilen, tittar upp mot natthimmeln och undrar: ”vad finns det bakom stjärnorna? Hur stora är de?” Mina föräldrar lyssnar tålmodigt. Ett antal år senare svarar blir svaren: ”ännu fler och större än det går att föreställa sig.”

Det är inte alltid det omedelbara svaret som är avgörande, utan den rätt ställda frågan. Någon undrar kanske vad det är för mening att ställa en fråga om inte svaret är det primära. Jo, för att frågor slipar och gör oss fokuserade. De tar oss in i tankebanor som vi kanske tidigare inte besökt.

Tänk om läkaren som opererade för ett hundratal år sedan inte frågade sig varför folk blev sjuka och dog efter kirurgiska ingrepp. Svaret kom senare – för att vi inte kände till betydelsen av hygien och att använda tvål och vatten. Oräkneliga liv räddades.

Vi har även de ”små” vardagsnära frågorna – klienten till mig som hade modet att fråga sig själv: ”varför litar jag inte på min fru? Hon som älskar mig och är 100 % lojal. Varför kontrollerar jag dagligen hennes telefon?” Efter en tid kommer svaret när han sitter och dagdrömmer i bilen. När han var tio år kom det fram att mamman hade en affär med en annan man än pappan. Det hade satt sig djupt och fyrtiofem år senare höll händelsen fortfarande greppet.

Han ställde sig nästa fråga: ”varför utgår jag från att min fru skall göra samma sak? Hur kan jag för släppa på kontrollbehovet?” Mannen vänder sig till kvinnan vid sin sida och berättar om händelsen många år tidigare. Ett inre tryck lyfts bort och han inser hur rädsla och ilska legat i den mentala ryggsäcken.

Varför?

Michael Larsen – livscoach och mental tränare