Det gör ont att behöva såra någon. Konflikter gör oss obekväma. Vi har lärt oss att se det bästa i andra och inte döma någon. Vi tränades tidigt i livet att se andras behov så att det skulle råda ett relativt lugn hemma. Det har stor betydelse vad andra tänker och känner. Det är bekvämast att hålla våra genuina åsikter och behov vakuumförpackade så att det inte blir en ansträngd stämning.
Människor som är känslomässigt finstämda, som tycker att avsked och avslut är någonting väldigt smärtsamt, som är bärare av hopp om positiv förändring och som vill andra väl, särskilt en partner, är ständigt i zonen av medberoende.
Medberoende är ingen diagnos utan en anpassning; en normaliseringsprocess som vi genomgår då vi lever tillsammans med någon som saknar en sund relation till sig själv, andra och livet i stort. Medberoendet får oss att förhandla bort våra normala gränser och vi hamnar i ett tillstånd av att vara konstanta hjälpare och räddare.
Att ständigt vara i jour och ha laserfokus på t.ex. en partners behov kan fungera som en ångestmedicin då det gör att vi inte har tid och energi till att se och ta tag i ”städningen av vårt eget hus”.
Det kan vara minst sagt smärtsamt att göra upp med sin räddarmentalitet då vi kanske inte känner till så mycket annat p.g.a. åratal av hårdträning. Tänk bara på den unga flickan eller pojken som fick anpassa sig efter en förälders psykiska ohälsa, missbruk, humörsvängningar, Peter Pan syndrom, ett syskon med särskilda behov etc.
Att bryta med mönster som vi tränades in i under unga år kan vara både svårt och smärtsamt. Men det går! Det är fullt möjligt att lära känna och lyssna till rösten inombords som söker och längtar efter förändring: ”detta vill jag! Det här är vad jag behöver!”
Vi kan inte vara livboj åt någon annan, men vi kan slänga en livboj till personen i fråga. Du kan inte simma åt en partner, men hon eller han kan lära sig att simma.
Det finns flera områden i våra liv där vi behöver kunna härbärgera ångest. Vi kommer att behöva såra, säga ifrån, vara ensamma, känna smärtan över att kärleken inte längre är kärlek utan enbart ett känslomässigt behov.
Michael Thor Larsen – relationscoach
Ser framemot att medverka
Hej! Jag missade denna så viktiga.. När kommer denna föreläsning nästa gång?
Kommer denna igen?
Jag försökte anmäla mig men gick inte just då