Så fort mannen har rört vid ett handtag, skakat hand med någon och varit ute i en offentlig miljö, så måste han tvätta och sprita händerna. Han är rädd för att bli sjuk och dö.

En kvinna kräver absolut transparens av mannen som hon nyligen träffat. Allt ska läggas på bordet och tidigare förhållanden ska redovisas i detalj. Hennes rädsla uttrycker sig i extremt kontrollbehov och svartsjuka. Hennes stora skräck är att bli utbytt och lämnad, vilket skulle kännas som att dö.

Mannen är hälsomedveten till tusen och han äter den rätta maten, tränar dagligen och gör årliga hälsoundersökningar. Han avskyr stress eftersom det kan leda till en hjärtattack. Han ”mår bra” av att ha koll, känna sig attraktiv och därmed älskad. Ett liv i ensamhet skrämmer honom.

Jag var rädd för att bli lämnad och såg därför till att vara en MR Nice guy. Om kvinnan vid min sida inte blev besviken så skulle det hålla. Detta beteende gjorde mig alltför anpasslig och ledde så klart till att det som jag var rädd för så småningom inträffade.

När vi får många gilla markeringar på Facebook så ökar dopaminhalterna i hjärnan. När vi uttrycker våra åsikter på ett utåtagerande och intensivt sätt, så minskar vi samtidigt på ångest. Tillfälligt!

De flesta fiskarter måste vara i konstant rörelse så att vatten kan passera genom gälarna och syresätta så att de inte dör. En hel del människor agerar på liknande sätt; ständiga aktiviteter och jakt bekräftelse för att inte dö känslomässigt. Sociala gälar som behöver ständig påfyllning: ”jag är sedd så därför existerar jag!”

Jag tänker ibland på filmstjärnor och andra stora artister som kommit upp i åren och inte längre har strålkastarljuset riktat mot sig. Vad händer inom dem? Att gå från extrem uppmärksamhet till nästan ingen alls.

Rädsla har så oerhört många uttrycksformer; vissa rent destruktiva andra kreativa. För ett par år sedan blev jag påkörd av en bil när jag korsade en väg på cykel, men som tur var så landande jag på ett sätt som gjorde att inte huvudet slog i asfalten. Efter den händelsen så blev jag rädd! Rädd för att min hjärna skulle skadas så att jag inte kunde leva det som är en del av mitt syfte: skriva, föreläsa och hjälpa människor att hitta det som gör deras liv större. Jag började använda hjälm!

Rädsla kan förlama eller användas på ett sätt som förbättrar kvalitén på våra liv. Vi kan gå från att reagera till att agera och inse att allt inte går att kontrollera. Det är en stor konst att försonas med ovissheten.

Medberoende och konsten att bryta den känslomässiga fångenskapen – webinar (online föreläsning) den 15/2 klockan 20.00. Du är varmt välkommen!

Michael Larsen – relationscoach