Bitterness is like cancer. It eats upon the host. But anger is like fire. It burns all clean. – Maya Angelou

Bitterhet är frusen passion. Känslomässig avstängdhet som skydd mot det som blev allt annat än vad vi drömt och hoppats på. Besvikelse och svek som satt djupa spår i det som en gång var en vibrerande längtande själ.

Bitterhet är ingen känsla. Känslor är likt vatten i rörelse – ständigt flödande.

Bitterhet däremot är icke rörelse, stagnation och förgiftning. Tjocka slöjor framför ett en gång leende ansikte. Det är inte ens frustration. Det är en attityd – en tung utblick över världen.

När någon sätter fingret på och kliver rakt in i vår bitterhetszon presenterar sig fantastiska möjligheter: en till början lätt irritation gentemot personen eller situationen som triggat. Issmältningen har inletts. Från sammanbiten kontroll (eller illusionen av kontroll) till att börja se historien bakom den emotionella skyddsmuren.

Hur bemöter vi bitterhet i oss själva och andra? Jag vet att empatiskt seende och lyssnande kärlek kan ”döda” de mest fanatiska bitterhetsanhängarna. Har sett det hända.

Vi behöver även sluta klappa medhårs och nära den bittres låsta berättelse. Tough love!

Vi kan behöva dö medans vi lever – dö från allt det som hindrar verkligt liv.

Önskar dig en fin lördag min bloggvän!

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Vill du prata med Michael – maila michael@separation.se