Ingenting hakar sig fast inom personen. När du uttrycker dina tankar och känslor, möts du av snabba repliker, tystnad eller intellektuella teorier kring varför du är som du är. Hans eller hennes mottaglighet för hur du känner, är likt en stekpanna av teflon. Ytan är immun mot din frustration och du får höra hur ”obalanserad, tjatig, aldrig nöjd, komplicerad” etc. du är.
Det gör någonting med dig att vara i en sådan relation. Du formas till en mindre version av den du skulle kunna vara.
Personen med teflonpsyke kan sitta med dig hos en parterapeut, i ett föräldramöte och bland vänner/familj och säga de perfekt avvägda orden. Ge intrycket av att vara enastående och där många i omgivningen charmas över det ”inkännande” och ”insiktsfulla.” Någon säger till dig: ”Vilken lyckligt lottad kvinna/man du är!”
Ingen eller få utomstående vet det du vet! De vet inte hur ofta du tvingas stretcha dig själv, navigera och försöka vara tillmötesgående för att det inte ska bli krig. Ibland är personen varm, smidig och lättsam, vilket förvirrar dig. Så länge du är samarbetsvillig och anpasslig flyter det på fint. Men om du uttrycker ifrågasättande och kritik, tar en helt annan skepnad plats på scenen. Du möts med kyla eftersom du har bränt hans eller hennes ego. Det är lätt att bli medberoende i förhållandet till härskarexperten.
Rädslan för det okända och att behöva stå ensam är enormt stark! Vi håller ofta fast p.g.a. hoppet om förändring och att separationsångesten trumfar självempatin.
Hur bemöter man dessa personer? Om ni lever tillsammans, börja arbetet med att utveckla och stärka dig själv. Svaren kring vad du behöver göra kommer då naturligt.
Om ni är skilda: nollkontakt. Finns det barn med i bilden så håll det kort och praktiskt. Undvik så långt det bara går att gå in i känslor. Jag vet hur fruktansvärt svårt det kan vara, men kom ihåg att vissa personligheter när sig på andras känslor. De uppfattar intuitivt och snabbt dina emotionella läckage och använder dem gärna emot dig för att uppnå sina syften.
Agera på ett sätt som stärker dig. Små dagliga handlingar som ger känslan: ”Det där gjorde jag bra! Det trodde jag först inte om mig själv!
Michael Larsen – relationscoach
JA !
Vilken klockren beskrivning !
Teflonpsyke !!! -och vad det GJORDE med mig.
Jag var i min absolut minsta version, jag växer tillbaka till mig, för varje dag,
jag går längre o längre bort från pytteversionen.
Och Ja – nollkontakt är det enda som gäller.
Jag äger mitt liv, och får hjälp med mitt medberoende som blommade för fullt, under vår tid tillsammans.
Michael, dina texter gör oerhörd skillnad i mitt liv.
TACK än en gång.
❤
Så synd att jag missade webninaret.
Känner igen detta i texten så mycket och kämpar på efter separation.