Vi utgår ofta från den egna världsbilden och människosynen när vi träffar andra, men i mötet med en person med narcissistiska drag eller t.o.m. en narcissistisk personlighetsstörning blir uppvaknandet alltid brutalt.
En man berättar: ”jag har alltid trott på att klok dialog, lyhördhet, kompromisser och ödmjukhet löser konflikter. Men efter en relation med en kvinna som alltid satte sig själv främst, har jag insett att alla inte tänker och känner som jag.”
En kvinna berättar: ”när jag gjorde slut bet han sig fast likt en blodigel. Han gjorde till sitt mission att straffa mig för att jag hade den avskyvärda smaken att lämna honom.”
En n-person saknar flera egenskaper som du har och hon/han försöker ofta kopiera så att de kan vinna poäng i sociala sammanhang, då det är attraktivt med vänlighet, empati och ett genuint sätt. Genom att vara nära dig får hon eller han tillgång till din arsenal av emotionell intelligens. Men kopiorna är dåliga!
Så länge som du ägnar dig åt att försöka balansera n-personen, kan det till viss del ”fungera” någorlunda väl i relationen, men i samma stund som du visar egen vilja eller lämnar, så är det inte sällan förakt, aggression och hänsynslöshet du möter. Detta kan växlas med försök som: ”jag har förändrats! Vi är ämnade för varandra. Släng inte bort det ovärderliga som vi har. Jag älskar dig!”
En person som har lite eller ingen empati alls, en uppblåst och orealistisk självbild är inte mottaglig för din vädjan om respekt och förståelse. Den som saknar förmåga till självrannsakan kommer aldrig att bry sig om dina behov.
Din uppgift i hennes eller hans ögon är att beundra, ställa upp, uppmuntra, vara till lags, och framförallt: älska över allt annat och under alla omständigheter (att du kränks är bara en parentes).
Försök inte förklara och försvara dig mot den som alltid har som mål att ta hem segern, oavsett vilket område det handlar om. Bjud inte honom/henne på din vädjan och känslor eftersom du aldrig kommer att kunna nå fram.
En narcissist är inte förmögen till kärlek så sluta med att försöka älska henne/honom hel.
Michael Thor Larsen – relationscoach
Så sant så..tack för att du sätter ord på det som känns förvirrande när man är mitt i det
En av mina föräldrar har detta lidande.. Till er som läser detta och kan reletera bör acceptera att personen är som den är. Acceptera att du icke kan förändra personen.. lär dig Att släppa taget, då ni säkert kan relatera till alla försök att göra personen nöjd/glad men ändå bli illa behandlad.. Får tårar när jag skriver det här.. . Men har funnit styrka med att använda medlidande till mig själv. En person som lider av detta mår inte bra och deras lidande spiller över. Trots allt skit jag har tagit så älskar jag honom. Då jag är en del av honom.
Jag hoppas i framtiden kunna hjälpa andra efter jag har läkt.