Det sägs i olika sammanhang att kvinnor signalerar och att män inte är tankeläsare. Ja, kvinnor signalerar och män vill ha konkreta, tydliga uttalanden om vad som inte stämmer. Här uppstår ett problem eftersom när kvinnan i vissa förhållanden är tydlig: ”är hon bara på, gnällig och aldrig nöjd: En missnöjd bitch.”
Och när hon signalerar: ”är hon otydlig och kvinnor går inte att förstå sig på:”
Parförhållandets fiende nr 1 är oviljan till att vilja förstå. Det går att intellektualisera, skriva arga mail till mig, blunda, förringa och blåsa upp egot. MEN tro mig – förhållandet till personen bredvid som inte känner sig förstådd, icke bekräftad, kommer rasa ytterligare några snäpp nedför klippväggen.
Det finns en mycket enkel anledning till varför jag kan skriva om det jag gör: har gjort misstagen. Big time! Till slut fick jag nog bestämde jag mig för att upphöra med att lägga kraften utanför den egna personen. Skylla ifrån mig, offertänka, gnälla och dra alla över en kam.
Syssla inte med en massa annat samtidigt som hon försöker prata med dig. Ta förhållandet på allvar genom din lyrhördhet. Bli en mästare på att läsa signaler.
Vad säger t.ex. ett torftig och alltför sporadiskt sexliv dig? Vad kommunicerar ständig irritation och tystnad? Undvikande av ögonkontakt? Kommentarer som: ”du jobbar alltid! Jag känner att vi har allt mindre gemensamt.” Tecknen är lika tydliga som bilens blinkande varningstriangel.
Det ligger på BÅDA att se till att kommunikationen i förhållandet fungerar. Låt mig vara tydlig med det.
Det finns många som förstått. Hade själv behövt läsa dessa rader för några år sedan.
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Ja, nyckeln till en kvinnas hjärta, är fokus, fokus, fokus..
Något jag finner väldigt svårt är att prata på beställning,när mannen eller kvinnan tar sig tid och har jobbat undan eller tackat nej till något annat för att man vill prata ut,kan den andre sättas i en tuff situation,kanske är man inte beredd eller redo att prata just då,när man förväntas kunna öppna upp eller prata känslor kan det låsa sig helt…så funkar jag i alla fall…..det slår helt knut och jag blir alldeles tom,det måste bara få komma naturligt och kanske har den andre inte tid att lyssna just då,hur kan man undvika att känna sig sårad då?
Det hade kanske inte så mycket med ditt inlägg att göra,men en liten reflektion i alla fall
En mycket bra reflektion Lotta. Timing är verkligen A och O.
Viktigt att du skriver att det ska gå åt båda hållen, dvs både mannen och kvinnan ska ge fokus och bekräftelse till sin partner. En man blir lika ledsen och sårad när han inte blir sedd och lyssnad på. Men vet av egna och andras erfarenheter att det ofta är så att mannen inte riktigt förstår vad det leder till när han inte orkar lyssna eller finnas där.
Detta gäller ju faktiskt också i alla slags relationer. Vi måste lyssna på varandra. Inte bara slänga ur sig ”hur är det?” och sedan bli förskräckt när personen framför INTE säger ”jo, det är bra”, utan istället säger att han/hon inte mår så bra. Jag möter hela tiden människor som är så uppe i sig själva att de inte orkar lyssna på sin omgivning. Känns sorgligt.
Har fruktansvärt svårt att hitta rätt tillfälle att prata. När jag väl tänkt färdigt och laddat och orden kommer så är min sambo inne i något annat i sin hjärna… Och lyssnar inte. Istället blir allt osagt och jag är ledsen. Har funderar på att skriva ner det jag tänker/känner. Som ett brev till honom. Är det ok? Eller mesigt? Har bara så svårt att få ut det jag vill ha sagt. Och det blir ännu svårare när han inte bjuder in till samtal.
Jättebra idé att skriva till honom Soffan. Måste vara en fruktansvärt frustrerande situation för dig.