Ibland är livet enastående och fantastiskt – i stunder mörkt och kallt. Som en klok äldre kvinna sa: ”det är så det är. Det är inte lönsamt att gräva ned sig.”
Jag ser dem som slår av på spontaniteten och aptiten för att bygga ett skal runt sig själva. Upplevelserna har enkelt gjort så ont att tristess och cynism blivit de ”starkaste” korten på hand. Stegen genom livet går i avstängdhetens tecken. Att bedöva blir lättare än att känna. Vad är vi inte beredda att göra för skyddandet av ett utsatt hjärta?
Det brukar sägas att människor har sina anledningar. Det är sant – alla har sina anledningar, MEN frågan är vem som en dag vill vakna upp ur slummern och upptäcka att år och relationer slösats bort?
En del skulle frestas att kalla det naivt, men det är min starka tro att alla har en uppgift att genomföra här i livet. Det kan handla om att jobba på dagis, stoppa människor som är på väg att begå avskyvärda handlingar, vara delaktig i upptäckten av nya mediciner, bygga bra hus, glädja andra genom musik eller väcka inspiration som talare. Variationerna är oändliga!
Vi lever för att hitta och använda oss av uppgiften/talangen, men vi har även valet att kasta bort den på glömskans soptipp.
Det bästa sättet för att komma tillrätta med sin egen bedövning är att inse att man faktiskt stängt av. För att sedan, på egen hand eller genom vägledning ta reda på VAD vi har att ge till andra. När vi upptäcker att vi har något som kan komma andra till glädje, tar MENINGEN plats inom oss. Det är en oslagbar känsla.
Vad får dig att känna mening?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
Lämna en kommentar