Du kan stå på den där ”verandan”, gå fram till ”dörren” och knacka. Du väntar en liten stund, knackar igen…en tredje och fjärde gång. Du går en liten runda runt ”huset”, ser dig om i ”trädgården”, men ingen är där. Du tänker: vi sa klockan 10.00, men hon/han är väl bara ute på ett ärende. Jag avvaktar…”
Huset och dörren är symboliska: det handlar om ett förhållande som du släpps in i eller inte. Hur många gånger ska du försöka nå fram till personen som säger?
”Jag är inte där! Ännu..”
”Jag är så förvirrad. Vet inte vad jag känner!”
”Vår tid kommer! Jag ska bara…” (men ingen handling)
”Jag älskar dig, men…”
En person som vill ha ett förhållande, som känner attraktion och älskar, skjuter inte på att få träffa dig. De har det inte ”komplicerat”, och alldeles för mycket på hemmafronten eller jobbet.
Kvinnan eller mannen som verkligen vill och älskar, kommer att vara närvarande, ser till att ni möts och är fysiskt/emotionellt tillgänglig.
Kärleken söker inte efter bortförklaringar och sätter dig inte i ett väntrum. Du ges inte förhoppningar som aldrig infrias.
Hur många gånger till ska du knacka på dörren? Hur länge till orkar du hoppas och anpassa dig efter hennes/hans kalender?
Personen som älskar ser till att skapa plats för dig i sitt liv. Hon eller han anstränger sig för att du ska vara en del av hennes/hans värld. Lyssna till orden men se främst till handlingarna!
Lura inte dig själv med hoppets förförelsetekniker. Alltför ofta kämpar vi med att hålla klarsyntheten och den krassa verkligheten på avstånd. Vi orkar inte se omständigheterna som de är, utan som vi vill att de ska vara.
Börja behandla dig själv på ett sätt som du skulle behandla någon som du respekterar djupt. Den oändligt dyrbara tiden…
Michael Thor Larsen – relationscoach
Lämna en kommentar