”Så fort en man säger att han älskar mig, blir känslomässigt berörd av vår relation, vill prata framtiden och får den där blicken att det är vi mot världen, får jag fullständig panik. Det känns som att jag inte kan andas och så händer något märkligt: jag tvivlar på min attraktion för honom. Jag börjar notera och fokusera på egenskaper hos honom som ska ge mig anledning att göra slut.”
Hennes föräldrar var dramatiska och kaotiska under hennes uppväxt. De behövde sin dotter för att skapa balans i äktenskapet. Hon var den kloka och klarsynta. Hon var föräldern som de inte var till henne. Hon var mammans och pappans terapeut.
En bild av kärlek och relationer bildades inom henne: relationer är energikrävande. Relationer skapar oreda. Relationer tvingar sig på en och är kravfyllda.
Att ladda ur attraktionen för någon skapar ett säkerhetsavstånd som skyddar henne mot att behöva ta ansvar för någons känslor. Distans befriar henne från den kletiga känslan av att alltid behöva vara duktig och klok i en relation. Avstånd är frihet!
Det finns ofta en historia till varför vi känner och reagerar som vi gör i våra nära relationer. Kan du se mönster inom dig själv? Hur ser din berättelse ut?
Michael Thor Larsen – relationsterapeut
Lämna en kommentar