Attraktion, förälskelse och kärlek gör att vi känner oss levande. Fantastiskt levande! Frågan är om det finns någonting annat som får oss att känna oss så fyllda av glädje, hopp och framtidstro som dessa tre.
Och som inom så många andra områden kan vi bli beroende av livsruset.
Jag pratar dagligen med människor som förlorat sina gränser i kärlekens namn. Som känner sig förbisedda, åsidosatta, manipulerade och oälskade av en partner. Men hoppet om att partnern ska bli sitt gamla kärleksfulla jag igen är starkt inom de flesta.
”Om hon eller han bara vaknar upp, mognar, lyssnar till och möter mig i mina behov, kommer vi att kunna ha det fantastiskt tillsammans.”
”Om hon/han bara kunde se hur mycket detta beteende sårar!”
I alltför många fall luckrar vi upp de egna gränserna för att få det att fungera. Vi lägger alltför stort ansvar på oss själva och ett alltför litet på partnern.
Människor kan lova förändring och att de älskar av hela sitt hjärta. Men vad är ord utan handling? Vad är löften värda när vi timmen senare utsätts för digital eller fysisk otrohet? Ett hetsigt humör som följs upp med förnedrande ord. Eller ”bara” ignorans.
En person med alldeles för mycket egoism på sitt känslomässiga konto, kommer inte att förändras för att du vädjar, försöker förstå och vara tillmötesgående.
Personlighetsdrag är extremt svåra att förändra!
Människor kan under det första året i en tvåsamhet visa upp ett idealjag, men vardagen kommer så småningom att vara skoningslöst ärlig och visa hela personen.
Om du måste jonglera, ständigt korrigera och lägga dina grundvärderingar som person åt sidan i ett förhållande, är det din skyldighet gentemot dig själv att gå. Hur ont det än gör! Smärtan att stanna i ett förhållande där du förlorar dig själv, är oändligt mycket värre än tårarna, trycket i bröstet och ensamheten som kommer av att du lämnar det skadliga.
Medberoende gör oss till grå skuggor av vilka vi egentligen är. Om du inte kan vara sann, respekterad, träffa vänner och familj, drömma och känna som du vill, är du till ett hundra procent i fel sällskap.
Michael Thor Larsen – relationscoach
Hej!
Jag har blivit lovad ett gratis webbinar och skulle vilja delta i detta.
Hur gör jag för att delta?
Jag var anmäld på webbinar i december som blev framflyttat två gånger och som plåster på såret fick vi som anmält oss ( och betalat) lovad ett valfritt webbinar.
Jag väljer detta, tack!
Maila till mig på michael@separation.se på torsdag förmiddag så ordnar jag länk och information.
Oälskad… jag och min partner har varit tillsammans i 2,5 år. Han har ”inget behov” av närhet men det har jag. Jag respekterar att han inte vill ha så mkt närhet, men en kram ibland är väl inte för mkt begärt. Jag har berättat i omgångar om att jag behöver detta i ett förhållande men i ren protest får jag ännu mindre… Jag får heller aldrig höra eller känna på andra sätt att jag är älskad. Men enligt honom ska jag bara ta det för givet… Håller på att ge upp då kommunikation gör saken värre..
Hej! Jag känner igen mig i dina ord! Om ni varit tillsammans så kort tid och ni inte kan kommunicera tycker jag du ska lämna. Du kommer vända ut och in på dig själv för att få honom att lyssna, men det kommer nog inte hjälpa dessvärre. Jag tror inte heller man kan lära en person att vara kramig, det är något man är såsom person. Gör han dig lycklig på andra sätt? Stor kram!
Vilket datum är nästa webinar på detta tema planerat?