Något av det mest katastrofala vi kan göra mot oss själva, är att leva som om vi knappt förtjänar och är värdiga det som är gott mot oss. Små subtila men ödesdigra meningar vi upprepat säger till oss själva:
”Om jag bara är tillräckligt snäll och smidig”
”Om jag bara gör allt rätt och är rätt kommer jag för alltid att vara älskad.”
Så vi gör allt för att undvika misstag, dölja dem för andra och förhandlar bort jagvärdet.
Allt har sin grund i skam – att inte vara tillräcklig. Så här formulerar Brene Brown det:
”Shame is the intensely painful feeling that we are unworthy of love and belonging.”
Läkningen börjar med att se, känna och uppleva utsattheten/sårbarheten i sin fulla kraft utan att backa, och börja se på sig själv med empatiska ögon. Samtala med dem som förstår – kärleks/kraftulla speglar. Bemöt dig själv som du skulle behandla ett mobbat barn på en skolgård.
När vi börja agera/leva utifrån vår fulla värdighet, att vi förtjänar respekt och kärlek, kommer vi aldrig mer att vända oss om och be om uppmärksamhet från de som inte bryr sig med hjärtat. Det skulle vara som att bryta mot en naturlag – det går bara inte!
Du kommer att känna en intensitet av styrka i ryggraden (även om alla tvekar och tvivlar emellanåt – välkommen till att vara människa!) som gör att du alltid står upprätt innanför din integritetscirkel.
Hitta ett projekt, arbete, sammanhang och livssyfte (jag vet – kan ta tid och vara frustrerande att inte veta, men ge aldrig upp) där du tydligt känner riktning, mening och kraft. Vad du än sysslar med – gör det med din fulla närvaro och energi!
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
”De som inte bryr sig med hjärtat”
Så bra o underbart formulerat
Som alltid livsinsikt fantastiskt formulerat i ord.
Så sant men ibland så svårt att se, sin egen värdighet, vad man förtjänar och inte förtjänar…
Hej, om man vet vad man vill i livet men den man älskar avskyr allt som
man längtar efter. Vad gör man då??Jag försöker leva i nuet. Men längtan och saknaden blir bara större. Försöker glömma mina drömmar, hitta nya meningar med livet tillsammans med min kära.
Det måste vara en svår ekvation att få ihop. Veta vad man vill och drömmer om men den andra avskyr allt det där, som du skriver. Förstår att längtan och saknaden blir bara större. Och den kommer nog att bli större och större. Man kan ju försöka hitta nya meningar med livet men man ska väl inte behöva glömma sina egna drömmar.
Man har bara ett liv…
Kram
Tack för dina ord. Har tänkt samma sak.
Avskyr dina drömmar????
Hur kan den människan vara den rätta i ditt liv? Det övergår mitt förstånd …….
Jag vet inte om det är den rätta. Det finns mycket som ligger bakom att han inte vill dela mina drömmar. Som det känns nu kan jag bara hjälpa honom att uppnå sina drömmar. Försöka dela dom med honom.
Leva med och älska någon som ”avskyr allt som man längtar efter” – Är han verkligen din ”kära”?
Tack än en gång,behövde läsa precis det här idag då det började snurra så otroligt korkade tankar som ” Hade jag aldrig bett honom hjälpa mig duka av bordet den där gången så hade han aldrig blivit arg och kastat ut mig ( igen ) Tänk om jag alltid hållit med honom i allt och behållit min önskemål och egna tankar för mig själv.Och vad synd att jag inte kunde acceptera att han var totalt intresserad av mitt,varför kunde jag inte bara sitta och lyssna när han häll presskonferens och tycka att det var toppen !!! Nej jag kunde och ville inte det för någonstans därinne i mig bor det faktiskt en kvinna som vet sitt eget värde och hon kände med varje nerv i sin trötta,stressade och olyckliga kropp att NEJ det är inte såhär en relation ska se ut. Återhållsamhet,rädsla och osäkerhet är inga sunda känslor i en parelation.Man ska inte behöva be sin kärlek om tid,utrymme och empati det ska bara finnas där lika självklart som solen lyser en varm sommar dag <3
Ointresserad skulle det stå !
Du har så rätt. Återhållsamhet, rädsla och osäkerhet är inga sunda känslor i en relation.
Absolut inte!!!
Man ska inte behöva be om kärlek, empati, tid, utrymme…
De är självklara ingredienser i en parrelation.
Kramar till dig Fredrika!
Tack Josefina 🙂
Det finns alltid nånting att ta till sig av i dina fina texter, Michael, oavsett vilken situation man befinner sig i.
Idag fastnade jag för detta:
”När vi börja agera/leva utifrån vår fulla värdighet, att vi förtjänar respekt och kärlek, kommer vi aldrig mer att vända oss om och be om uppmärksamhet från de som inte bryr sig med hjärtat. Det skulle vara som att bryta mot en naturlag – det går bara inte!”
Bra att läsa när man trasslat in sig med en gift man… Att aldrig mer be om uppmärksamhet från nån som inte vill/kan bry sig med hela hjärtat…
Men det är så lätt att läsa och förnuftigt ta till sig, men känslorna säger annat.. Känslorna och själen vill så desperat ha uppmärksamhet å kärlek…
Så hur ska man kunna bli förnuftig i detta?
mogna i beslutet att du inte kan få mer….är dethär allt? är det såhär jag vill leva?kan han välja annat, men väljer bort mig? när svaren har landat vet du vad som händer
styrkekram
Fint att höra NN:-) Ibland behöver vi gå emot känslorna som vill reagera och ta kontakt. Vänta in den djupare sanningen om vad som är bäst för oss. Och det är inte alltid våra impulserna är den bästa vägen att gå. Värme!
Jag har alltid av ren självbefarelsedrift som tur är lyckats skydda mig själv innan det gått på tok för långt, men känner igen mig i din text NN. Lätt är det INTE, när själ å hjärta längtar och man får delar man längtar efter men inte allt. Men påminn dig själv ofta att den där vägen inte leder till en bra plats för dig. ❤️
Ja jag måste kanske vänta in lite så både förnuftet å känslorna hamnar på samma plats… Tar väl lite tid..
Tack alla!❤️
Det där med förnuft och känslor.Dessa två har jag alltid så svårt att synkronisera och därför tar det extra långt tid för mig att reparera mig efter jag separerat 🙂 Det är väl när dessa två känslor befinner sig på samma våglängd som man säjer/ känner att man ” gått vidare” Är färdig sörjd och ältandet är utbytt mot nya insikter och mål i livet.
Lyssna på Heart of Me med Sanna Nielsen.
Så svårt att få sitt hjärta att lyssna! Dessutom blir man påverkad av allt snack om att ”följa sitt hjärta” som låter så fint men som kan leda till mycket sorg också.
Hur är det då med de relationer man inte kan välja bort? släkt och jobb? jag kan inte sluta bry mig om det jag gör och älskar bara för att ngn säger:inte ditt ansvar. så hur gör man? jag vet bara vad jag gör; jag bryr mig……precis som du säger det är inget jag kan stänga av, det är en naturlag….det är som jag är…..