”För varje år som går blir jag alltmer grå och osynlig. Han har varit otrogen ett antal gånger och jag stannar. Ja, jag stannar! Hur kan jag göra så här mot mig själv?”
Kvinnan har börjat vakna! Tidigare var det en trött frustration, men nu börjar en konstruktiv ilska ta form. Det hörs på hennes röst och syns på kroppsspråket.
Vi kan kämpa med att försöka hålla ihop familjen för barnens skull. Eller för att vi är rädda för det definitiva steget bort – klivet ut i det okända. Vi stannar i det destruktiva, därför att vi inte tror på att vi har modet eller styrkan att gå åt en bättre riktning. Vi har blivit så tillplattade att vi inte tror på att vi kan få det bättre. Att vi inte förtjänar en oändligt mycket vackrare utsikt.
Härskaren är mästare på att få dig att känna det som om det är ditt fel. ”Ditt fel” att han eller hon är otrogen, får vredesutbrott, är frånvarande och uppslukad av sin smartphone. Berättelsen som mannen eller kvinnan ”marknadsför” så skickligt får dig att tvivla på dig själv i grunden. Du anstränger dig ytterligare för att vara till lags.
Relationen började ju så bra! Personen du mötte hade allt som du drömt om! Eller så fanns där en massa tvivel, men du hoppades på att kärleken skulle runda av de vassa kanterna.
Vad har hänt med dig på vägen? Vilka av dina grundvärderingar har du förhandlat bort? Hur får det dig att känna?
Vad av dig själv gav du bort för att det skulle hålla mellan er?
Så länge vi stannar eller går tillbaka till en partner som kränker våra heliga gränser, kommer vår kropp alltid att känna smärta eller leva i ett tillstånd av bedövning. Tankar som ältar och känslor som pekar finger åt oss: ”Det är kanske jag som gör så att han/hon beter sig så här? Jag gör allt för familjen och barnen!”
Att göra allt för barnen, kan innebära att lämna. För gott! Varför ska dina barn behöva se dig som en dränerad kärlekstiggare? En person som blir alltmer anonym för varje årstid. Dina barn förtjänar ett gnistrande du!
Vänta inte på att du ska få de rätta känslorna och att tajmingen ska bli den rätta för att lämna. Styrkan kommer till dig som en enastående vän, när du börjar ta de första stegen mot din egen värdighet. Även om det skakar i hela ditt emotionella system – agera! Agera som om du är värd trygghet, omtanke, respekt och attraktion! Kärleken vill dig väl! Alltid! Den lyfter ditt självvärde och kysser din panna in nattmörkret.
Michael Larsen – relationscoach
Tack för ännu en välskriven text. Håller med om att det är ibland det bästa för barnen att separera. Och att barnens mående viktigt o att de får se lyckliga föräldrar. Jag är är nu in i en fas som är en av de lyckligaste i mitt liv. Till största delen beroende av att vi skiljde oss för 3 år sedan. Även om han tog initiativet borde jag ha gjort det långt innan. Det krävs mod. Jag vet inte när jag skulle ha vågat ta steget. Glad att han vågade o att jag blev fri från honom. Även om vi har barn ihop o vi tvingas ha kontakt. Ha en go söndagskväll och fin start på veckan!