Du känner dig smickrad, åtrådd och utvald. Allt ljus på dig! I alla fall inledningsvis. Narcissisten vet precis ”vad du behöver” och kommer att se till att du faller i nätet av komplimanger.
Kvinnan berättar:
”Jag har aldrig känt mig så sedd och bekräftad! Ever! Han gjorde precis allting rätt. Min sexualitet blomstrade. Tills jag fick se självförtroendet nedmonterat. Endast ett par månader efter att ha känt mig som en gudinna – undrade jag varför jag inte längre tyckte om min kropp.”
När N personligheten börjar tröttna på dig och förhållandet gör nedvärderingarna entré. Det börjar lite subtilt och förtäckt elakt mellan raderna:
”Tycker du att den där klädseln passar?”
”Du kanske skall fundera på att börja träna.”
”Låter inte ditt skratt lite väl mycket?”
Det förrädiska är att vi vänjer oss långsamt. Självförtroende bränns inte ned över en natt, utan plockas ned bit för bit. Kanske befann sig din självkänsla i en lågkonjunktur då ni möttes. Kanske kände du dig räddad efter ett nyligen havererat förhållande – en riddare på vit springare som lyte dig ur ensamheten. Den förföriska känslan av utvaldhet.
Ibland är det en hon, men oftast en han som när sig på din energiförlust. Din svaghet provocerar N eftersom dessa personer gör allt för att dölja det otrygga, rädda och skamfyllda för sig själva. Att lägga ut det på partnern gör att de inte behöver möta mörkret i sig själv. Projiceringar är N:s livboj. Du drunknar i det som N flyr ifrån.
Du blir värd och långtidsvikarie för narcissistens självförakt. Deras inre verklighet blir din sanning.
Finns det någonting du kan göra? Ja, se åt ett annat håll och rör dig mot personen och omständigheterna som tar fram det bästa i dig. Som ger milda vindar mot ansiktet. Det finns inget att förhandla med. Upphör med att till varje pris försöka förstå N. Det går inte!
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Känner igen allt. 22 år fick han. Nu vågar jag inte hitta nån ny. Vill inte hamna där igen. Men jag vill inte vara ensam….
Vad behöver du ge till dig själv Majalis, så att du inte fastnar i rädsla för att hamna där igen?
Känner igen mig så….. Lyckades ta mig ur detta efter enbart ca 1,5 år och idag bygger jag upp mig själv sakta men säkert en dag i taget. Han satt mig på en tron, fickan mig att känna mig som en drottning i början, men sen sakta började han att försöka driva bort mina vänner en efter en och få så att jag fanns hemma hela tiden så han visste vart jag var…..Ja fy vilket sjukt beteende han hade gentemot mig…. Det ser jag nu efteråt. …. Men sista gången någon behandlade mig så någonsin. ….Nu ska jag stärka upp mig själv och någon gång framöver ska jag våga träffa någon igen.
För första gången får jag en beskrivning på vad min mamma (N) gjorde med mig.
Konsekvenserna blev ett liv fullt av förakt till mig själv och bekräftelsesökande.
Ett havererat äktenskap pga jag inte såg mitt eget värde.
Nu har jag efter 50 år börjat se mönstret och ta mig ur det. Det är små små steg av befrielse och byggande av kärlek till mig själv.Det är så befriande och skönt.
Små steg som leder till stora förändringar. Önskar dig en fin kväll Helene!
Ja, där var jag hela min uppväxt. Oj så hårt det satt det där som han planterade, min pappa.
Men, nu är det borta.
Det går att hela sig själv. Jag har gjort det, med god hjälp av bra guider i form av terapeuter och andra, så tog jag mig ur den psykiska ohälsa det skapat hos mig. Då var jag på noll, inte längre minus.
Sen började jag plussa 🙂 Nu är det massor av plus, och jag mår oförskämt bra.
Jag har ett fantastiskt förhållande, med mig själv. Började bl.a med kampsport som 45-åring och lyfte. Nu vågar jag göra massor av saker. Stört ätbeteende, fetma, självhat, självförakt och massor av rädslor är som bortblåsta.
Har trasslat med narcissistiska män många gånger och det har ju inte slutat bra.
Den senaste i raden som fick mig på kroken blev ett tillfälle att medvetet iaktta och handskas med vad det är som drar igång i mig när jag möter en narcissist. Jävlar vad det gjorde ont men jag tog mig igenom, och knäckte koden, och lärde mig älska mig själv – på riktigt.
Därmed tror jag faktiskt att jag nu är vaccinerad – hehe.
Time will tell.
Hela mitt attraktionsignalsystem går dock fortfarande igång på dom, faller som en fura men hinner se vad som händer och stoppa i tid.
Hoppas att det försvinner också så att jag kan lära mig se de goda männen. Tills dess lever jag själv.
Tack för din fina blogg.
/M
Tack för att du delar med dig Marika – ja, det märks att du växt genom dina erfarenheter och kan välja istället för att väljas.
Frågan är hur man vet om den man träffar är bra eller narcissist? Man kan ju inte misstro alla? Det är det som är så svårt om man nu mot förmodan skulle träffa någon ny. När denna pågående separation blir klar och jag har bearbetat allt.
Tjatar du om pengar igen så gör jag slut.
Va, fick du inte VG på tentan?
Du sjunger inte bra, så var tyst.
Suck, din bil är så tråkig att köra.
Din dator är så långsam.
Tror du att dina kompisar verkligen gillar dig? Akta så att du inte klänger på dem för då tröttnar de på dig.
Jag tycker leggings är jättefult.
Du har verkligen valt fel yrke, du passar inte för det.
Jag tänker inte hämta dig från stan.
Du bryr dig inte om mig, så då åker vi inte till din kompis och firar midsommar.
Så det var viktigare att grilla med din kompis än att fixa med huset? Nehej, ni var inte hemma hos henne utan till en kompis till hennes sambo? Men, varför var du där då?????
osv osv osv