Det är få saker som kan skapa en sådan känsla av panik som upplevelsen av vara utelämnat åt maktlöshet p.g.a. beslut från en f.d. nära.
Det får allting att snurra alldeles för snabbt och vi reagerar utifrån starka primitiva impulser. Det kan vara extremt obehagligt och avgrundsdjupt men oftast klingar det av efter en liten stund.
Jag har ett förslag om du känner dig övermannad av inre turbulens. Efter att ha tagit ett par djupa andetag och medvetandegjort fötternas underlag där du sitter eller står, börja säga till dig själv i tankarna:
”Just nu känner jag mig… (var så konkret som möjligt – ett eller två ord). Det är hemskt jobbigt, men det är en känsla och liksom alla känslor ersätts den så småningom av nya.
Jag må uppleva obehagliga reaktioner i kroppen men dessa kommer att mattas av. De djupa andetagen och tilliten till att detta är ett övergående tillstånd är mina mentala ankare. Jag ser ordet LUGN framför mig – hör en behaglig röst, min egen eller någon annans uttala: lugn.
Jag kan välja att ringa eller sms:a en nära vän. Jag kan också ta på träningsskor och ge mig ut och gå/springa. Det är inte en flykt från någonting, utan ett medvetet beslut att röra mig mot någonting – bättre. Mina andetag är mitt ankare.
Det jag för tillfälligt är mitt uppe i kommer inte att sitta i för evigt, utan är någonting som utspelar sig under en kort, kort period av mitt liv. Så är det.
Jag har blivit utsatt för orättvisa och svek, men det kommer en tid då även jag skall få må bra och vara lycklig.
Mitt liv definieras inte av andras brister och svagheter, utan av min vilja till att få bra saker gjorda och omtanken om mig själv.
Betydelsen av att vara en god vän till den egna personen är något jag blir alltmer medveten om. Om jag har barn: de ser och lär av mig, vilket är en kärlekshandling från min sida. Resurserna bröstkorgen är oändligt mycket större än jag kan föreställa.
Förhoppningar och drömmar kan tillfälligt krossas men inte min vilja att förverkliga nya.”
Detta är inte floskler jag använder bara för att du skall få en stunds lindring, utan för att det är så det är. Tankar och det vi säger till oss själva, bär på krafter bortom vad vi kan föreställa. Allt det bästa till dig min bloggvän.
Michael Larsen – livscaoch och mental tränare
Jag hade en sådan dag idag, en inre kaosdag. Idag överlämna jag mitt barn till mitt ex. Början på dagen var besvärlig, men ställde mig o andades, kände mina fötter mot golvet. Tänkte, det kommer gå bra, jag och mitt barn får en bra dag nu innan. Väl med mötet med honom var jag stark. Han kort i tonen, lyssna inte på vad jag hade för kort info om vårt barns dag. Tog det som att han kände sig osäker. Dessa byten är fruktansvärda, bli påmind om vad han gjort och gör. Försöker ha planer efter ett sådant byte. Men förmår mig inte komma iväg. Jag blev så oerhört mentalt trött.
Den där mentala tröttheten är så påfrestande!
Lider med dig, Jenny! En separation där barn är inblandade är enormt jobbig, man måste ju träffa exet för att hämta och lämna barnet/barnen.
Du är fin som ger stöd här cj:-)
Viktigt att ha något inplanerat efter överlämningarna Jenny. Sådant som gör det jobbiga mindre smärtsamt. Det kan verkligen ta tid att vänja sig, men det blir lättare. Lovar dig.
Den mentala tröttheten är verkligen knäckande och handlingsförlamningen som uppstår. Man vet så väl vad man borde men man funkar inte.
Hej Anette, vet precis vad du menar. Jag har fått hjälp faktiskt från min mamma, hon både lämnar och hämtar barnet när det behövs och så har vi dagis emellan. Höll på att gå under, därför gjorde vi denna tillfälliga lösning. Jag behövde detta för att sluta gråta och vara ledsen och orka vara mamma. Har inte sett mitt ex på 3 månader och har verkligen behövt denna paus. Behöver inte träffa honom förrän tidigast om en månad. Med tiden kommer exet och jag kunna träffas men inte nu. Mina känslor måste klinga av. Känner mig lite starkare nu, och det blir nog bättre med tiden…
Sänder en styrkekram!
Hittade din text efter att ha sökt på sorg efter separation. Tyckte om dina tankar och vill framförallt framhålla hur viktigt det är att kännas vid smärtan och försöka uttrycka den så konkret i ord som det bara går.
Att förstå sin egen sorg och inse att den har sitt ursprung i något vackert är oerhört smärtsamt.
Försöker hitta tröst i att mitt hjärta är vackert och vet hur älska en annan.