”Vad händer om jag säger det till honom/henne? Framstår jag som dum och kontrollerande? Tänk om det sätter mig i sämre ljus och jag blir lämnad?”
Det är likt en lök med alla sina lager – när allt annat är bortskalat har vi kvar de två krafterna: kärlek eller rädsla. Någon av dessa dominerar när vi kommunicerar i ett förhållande.
Har hört det från ett stort antal kvinnor: ”han tittar på porr och det stör mig jättemycket. Jag har vänt och ut och in på mig själv och kommer tillbaka till samma plats varje gång: otillräcklighet!”
När jag frågar om de pratat om det kommer oftast två olika slags svar ut: 1. ”nej, jag är rädd för att han skall tycka jag är pryd, kontrollerande och orimligt svartsjuk.”
2. ”Ja, och han blir förbannad för att jag lägger mig i hans privatsfär. Att det inte betyder något. Att alla tittar på det. Han reagerade precis på det sättet jag var rädd för.”
Jag skall inte gå in alltför mycket på porrproblemet här (kommer i senare inlägg), men som jag ser det, blir det till ett rejält irritations/frustrationsmoment när relationen i stort är ostadig.
En man som inte bekräftar sin kvinna förutom när det kommer till sex, skapar en enormt stark känsla av otrygghet och icke romantik. När han konsumerar porr och är värdelös på att bekräfta, lyssna, läsa signaler, kramas, hålla handen m.m., finns det ett problem som förr eller senare leder till att relationen imploderar.
De ”små” sakerna är inte små, när det inte kommuniceras om dem. Att låtsas som ingenting och/eller förminska en annans känsla är direkt ohälsosamt.
VI MANIPULERAR ALLTFÖR OFTA ANDRA GENOM ATT LUTA OSS MOT VÅR EGEN ”VIDSYNTHET.”
Hitta en person som du kan kommunicera kärleksfullt och intelligent med. Allt annat är slöseri med din tid. Tid är valutan som vi betalar våra liv med och den skall slösas på rätt personer.
Handling gör att vi kan röra oss från rädsla till kärlek. Inte minst gentemot din egen person.
Vad säger du min bloggvän?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
Många viktiga och intressanta tankar. Både som man och kvinna ska man se och bekräfta sin partner. Kommunikation och förståelse är jätteviktigt. Liksom att lyssna på varandra. Att kunna anpassa sig och kompromissa. Sådant kan kännas som att det ska vara självklart i ett förhållande men ofta är det inte så…..
Det är grunden i alla relationer – kommunikation på rätt sätt.
Du satte ord på mina tankar, ”någon man kan kommunicera känslomässigt och intelligent med”. Frånvaron av det som utgör kärnan i beslutet jag ska fatta. Det sägs att man kan anstränga sig för att få saker att fungera, kämpa hårt, lära sig, lyssna mer på varandra men jag tror att en känslomässig ”connection” finns eller inte, för mig tog det tio år att förstå att den inte finns.
Nu RÄDSLAN för att genomföra. Kan jag bära hans besvikelse och ilska? Vågar jag lita på att barnen inte lyssnar på det han kommer säga om att mamma ville förstöra familjen?
Nej, du kan och skall inte bära hans ”besvikelse och ilska.” Det får han göra. Vi berövar andra lyckan genom att inte ge dem chansen att finna den på annat håll, när vi inte själva känner de riktiga känslomässiga banden. Släpp honom fri att finna kärlek där den finns. När du är sann mot dig själv, är du det också det gentemot honom.
Tid är valutan som vi betalar våra liv med.. Tänkvärt.
Ja, viktigt att hålla i tanken.
Hm… Tanken slog mig när jag läste detta att jag nu, när jag är separerad, vågar uttrycka tankar och känslor som jag har; mer än vad jag tidigare gjort. Det förvånade mig lite att inse det. Jag var nog något återhållsam emellanåt när det kom till att kommunicera sådant jag kände var jobbigt. Nu har jag inget att förlora längre . Kanske blev svårbegripligt detta (?) men ja… Så är det för mig i alla fall.
Den kärleksfulla och intelligenta kommunikationen mellan två människor börjar hos mig själv, tänker jag. Att jag är medveten om vad jag signalerar. Om jag tar ansvar för mina känslor och behov på ett sådant sätt att jag varken skuldbelägger eller sätter mig i en offerroll så är oddsen bra. Jag jobbar efter den tanken och det är en utmaning mellan varven;).
Gillar meningen ”hitta en person att kommunicera kärleksfullt och intelligent med”. Tänker tillbaks på det förhållandet jag nu har bakom mig och inser att exakt så hade vi det en lång tid av vårt femtonåriga förhållande. Tyvärr tappade vi tråden någonstans på vägen och jag kan se vissa orsaker till det men har inte hela nyckeln till ”vad hände”. Det förlorade förhållandet smärtar djupt och har skapat en sorg som jag inte ser någon slut på.
Vet i alla fall att det är exakt den typ av person jag vill ha igen OM jag någonsin ger mig in i något förhållande igen. Det är oslagbart att kunna kommunicera på det sättet.
Jag önskar att du skall hitta ”det där” igen – det som är oslagbart vackert.