Minns onkel Walter som en oerhört snäll, stilig, omtänksam och kärleksfull man. Jag var i sex – sju års åldern och känslan var att han hade förmågan att se rakt igenom mig (ja, redan då tänkte jag så).  Onkel Walter hade judisk härkomst och var gift med min farmors syster som var danska. Danmark som var ockuperat av Tyskland under andra världskriget och det går knappt att föreställa sig den fruktansvärda oron för sitt liv som han måste ha känt. Min kära släkting var en gentleman, inte på ett konstlat och pålagt sätt, utan som en gåva som han generöst delade med sig. Han ställde frågor till mig och var genuint intresserad av mitt sjuåriga jag.

Min pappa Henrik, värdig, ödmjuk, klok, reflekterande, kreativ och kärleksfull. Han har alltid haft inställningen att vi måste gå vår egen väg och aldrig ge upp. I slutet av sextiotalet designade pappa den världskända fåtöljen Ovalia egg chair. Jag minns hans varma hand då vi gick med längsmed havet för att leta upp ett gosedjur som jag tappat då jag var fyra. Vi skulle bara hitta den! Det blev en runda som varade länge, men utan synligt resultat. Budskapet som jag fick med mig där vi havet var: gör ditt yttersta men var samtidigt inte för bunden vid själva utgången.

Jag vet att inte alla har haft ynnesten att få ha den här sortens personer nära inpå i sina liv. Samtidigt vet jag att en enda god förebild kan vara det som sätter prägeln på livet. En lärare i skolan, en släkting, en kompis förälder, syskon etc. Vi kanske inte förstår vidden av det när vi är små, men som vuxen är det ovärderliga skatter som bärs nära hjärtat.

Undvikande anknytning – varför distanserar vi oss när partnern vill komma nära? Webinar torsdag 26/4 klockan 20.00. Du är varmt välkommen. 

Michael Larsen – relationscoach