I går kväll gick jag ned till mataffären för att köpa ingredienserna till Janssons frestelse som min ena dotter vill skall finnas på julbordet. Det är alldeles stilla ute. Regndroppar som fallit högt uppifrån träffar mitt ansikte. En känsla av att allt är sammanlänkat kommer över mig. De korta stunderna då allt bara ÄR.
Samlar ihop varorna, anar musiken i bakgrunden, ser människor som är på väg att skapa sin stämning av Jul. Frågar kvinnan i kassan hur dagen varit och ser hur något lyser upp i hennes ögon: ”puh! Intensivt”
Jag: ”Kan tänka mig det! Är du ledig i morgon?”
Hon: ”Ja, så skönt!”
De korta stunderna av småprat är inte att underskatta. Gå utanför den lilla bubblan, lämna några ord, bara finnas, se och lyssna. Så naturligt egentligen.
Tänker på alla er som läser och skriver kommentarer här på bloggen. Viljan till att förstå, känna igen sig, dela berättelsen som fötts av en tung klump i bröstet, insikt från smärta som lagt sig en aning. Segrar som vunnits. Känner tacksamhet!
Ser en mamma som är ifrån barnen den här Julen, som kämpar med tårarna över det som inte blev. Mannen som vet att han tappat kollen över drickandet. Kvinnan/mannen som preparerar julatmosfären för att se magin i de smås ögon. Personer som varje dag reser sig och är delar i en helhet vi omöjligt kan förstå. Tänk om det finns mer än vad vi ser och känner…
Jag önskar dig en God Jul min bloggVän och att du skall kunna känna hopp. Så småningom kunna släppa taget om det som inte värmer din kropp och gör att du tvivlar på din gnistra.
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
För första gången någonsin vaknade jag upp på julaftonsmorgonen och kände ingen lycka, men jag vet att den kommer att infinna sig när jag ser glädjen i mina tjejers ögon. Jag kommer att resa mig även denna dag precis som alla andra dagar……
God Jul av hela mitt hjärta!
Kram
Mina varma tankar till dig 🙂 God Jul till dig och dina skatter. Kram
Varje dag är det så många som kämpar med olika saker men speciellt vid jul och andra högtider kan det vara extra tungt och svårt. Att då verkligen se och bekräfta en annan människa kan betyda så mycket men det krävs så lite. Ett leende eller ett par ord. Tack för att du inspirerar mig och många andra så mycket, Michael!
Önskar dig en fin jul!
Tack detsamma cj – God Jul till dig. Kram
Å vad fint ♡
För första gången i våra fina barns liv, firar jag och deras pappa inte julen ihop. I arton år har vi tillsammans funnits med på våra barns julafton. Detta trots att vi inte levt ihop de senaste sju åren. I år ger vi dem två fantastiska jular på varsitt håll. Han hos sig och jag hos mig.
Känns så gott att vi i många år lyckats med detta, men också helt okej i år.
Barnen är hos mig idag. Inga tvivel finns utan massor av kärlek. Vi tänker och självklart saknar dem oerhört, de vi mist de sista åren. Men vi glädjs också av tacksamhet till åren vi ändå fick med dem alla, min moster, min mamma, mosters man och min pappa.
Här blir det jag och barnen och vi ska ha en härlig dag fylld med hopp. Önskar dig detsamma.
Sänder dig varma god julkramar och hoppas din Jansson blir god 😉
Tack Mita! Njut dagen:-) God Jul kramar till dig med.
Har hittat din blogg sedan någon vecka tillbaka och läser allt du och andra skrivit. Känner igen många tankar o känslor hos mig själv av vad som skrivs här. Nya tankar väcks och utvecklar mig, och gör mig förhoppningsvis klokare på livets väg 🙂
Även om vi vid jul och andra högtider kan känna oss ensamma och det kan kännas tungt så finns det mycket i våra liv att känna tacksamhet över. Tror ibland att man behöver se utanför sig själv och inte bara i stunden.
Tack för att du delar med dig och en riktigt skön o avkopplande God Jul till dig också.
Tack själv för att du delar Mina. Varma tankar till dig och God Jul.
Alla samtal är viktiga. Det är ett möte även om det är kort……Julafton. Här är det minus 17 grader och snön ligger vit. Det är som ett vackert vykort därute. Jag känner mig lugn o lite lycklig trots allt. Barnens förväntan smittar av sig. Snart åker de till sin pappa en stund. Det är det bästa för de. Jag önskar alla en riktig God Jul! Kram.
God Jul till dig maja. Låter som en drömlik bild av landskapet du beskriver. En varm God Jul kram till dig.
Så fint!
🙂 Varma tankar till dig Elisabeth.
Detta är den första julaftonen i mitt liv som jag vaknar upp och är helt ensam! Första gången på tretton år som jag inte har något barn hos mig!
Men jag får träffa mina älsklingar senare idag!❤️
Denna julen är bara ångestfylld för mig. Men jag är dock säker på att jag tagit rätt beslut!
En riktigt God Jul önskar jag er alla!
Mina varmaste tankar till dig Elisabeth.
Önskar er alla en riktigt God-Jul!
Tack för att du tänker på oss en dag som denna Michael!
Kram
Stor julkram till dej.
Har funderat på hur jularna skulle se ut om vi gick skilda vägar, vi är hos min släkt varje år för min sambo har ingen släkt att fira jul med. Skulle barnen välja att fira med min släkt varje år ändå eller kommer dom vartannat år sitta med sin far ensamma?!?! Jag vet att jag inte får några svar förräns vi står inför det…
Överraskade min familj med att berätta om ett litet familjeäventyr vi ska göra om en månad, biljetter å allt beställt som jag betalt. Min sambo som gör allt för att ”straffa” mig vill visst inte följa med sa han, gissa om barnen blev besvikna?!
God Jul på dig Michael
Svaren kommer ofta till oss efter en tid. Saker faller på plats. Din närvaro för barnen den dyrbaraste skatten. God Jul Pertonella. Kram
Tack för Din fina julaftonshälsning, som kommer med värme och upplyftande ord!
En riktigt God jul till Dig och alla fantastiska människor, som samlas här i Din blogg!
Varmt innerlig kram!
Varma Julaftonstankar till dig Rebecca. Kram
Har följt din blogg sedan i somras och den ger mig ett inre lugn som tidigare varit svår att finna i ensamma stunder. Din mjuka fördomsfria ton är ljuvlig, är så tacksam att du och andra delar era erfarenheter och tankar. God Jul!
Du är fin som säger så Ingrid. Tack och en God Jul till dig. Varma tankar.
Riktigt God Jul till dig Michael 🙂 Kram
God Ju till dig med Johanna. Varm kram.
Hej Michael!
Tack för alla fina ord,din omtanke om andra människor, du har ett stort hjärta. Jag önskar dig och din familj en din jul med mycket värme och kärlek.
Kram
Hej Michael!
Tack för alla fina ord,din omtanke om andra människor, du har ett stort hjärta. Jag önskar dig och din familj en fin jul med mycket värme och kärlek.
Kram
Kära du! Tack! Önskar även dig och alla du har nära en fin Jul. Kram
du har hjälpt mig o komma till insikt med många saker sista veckorna, separation är svår och smärtsam vi lever i samma hus, gör våran egen sak utan att låstas att nåt är annorlunda bara för att slippa bråka med varann. Du har varit min räddning i många obehagliga situationer då jag kan bara gå undan och läsa din väl skrivna ord! Oftast är dem till o med aktuell just för dagen oxå vilket har varit ironisk ibland.
I år kommer jag att sitta själv utan familj då barnen är på annan ort och föräldrarna bor i England. Första gången det händer men nåt positivt ska komma ur denna erfarenhet (hoppas jag)
Tack till dig och jag hoppas du njuter av julen och familjen till fullo, håller tummarna för alla att tomten ska vara snäll mot er
Varma tankar till dig Robert. Tack för dina omtänksamma ord. God Jul:-)
Den här julen är den sista ihop med mitt ex. Jag vet att han har någon annan med sig nästa jul och det är något jag aldrig tänker utsätta mig för, inte ens för barnens skull. Jag är så ledsen. Jag hoppas jag kan hålla ihop några timmar. Han kastar 11 års äktenskap på soptippen och väntar inte tills han flyttat från mig förrän han flörtar med nästa offer. Går vidare i solnedgången utan en tanke på oss. Är det så lite värt? Är jag så lite värd?
Du är värd massor och den som inte ser dig förtjänar inte. Stor varm kram till dig.
God jul Michael och ni andra!
Julen och andra högtider påverkar oss alla, inte minst när det gäller barn och relationer till familj och vänner. Julen är en tidpunkt, vi har fostrats in i att det är en viktig del i vårt liv som sker en gång per år och ska vara fylld av så mycket kärlek och många tvekar inför att ta vissa beslut som känns viktiga övriga 364 dagarna. Dvs jag trivs inte fullt ut i denna relation med min man/fru.
Låt julen bli en viktig del i livet. Men låt den inte vara den tongivande i att tveka att ta beslutet att gå vidare i livet. För att tillbringa övriga dagar i en annan relation eller att bo och leva ensam med sina barn varannan vecka eller hur man nu vill organisera det, där du får ett annat utrymme, glädje, kanske tom kärlek och inte minst slipper pressen och stressen som en olycklig relation kan innebära.
Ja, det känns i hela kroppen att inte få tillbringa varje jul med sina barn och inte känna den glädjen det kan innebära, men samtidigt gäller det att njuta så mycket här och nu av det som går att göra, för vad är alternativet. Att stanna kvar 364 dagar varje år i en relation vi inte mår bra i, bara för att få uppleva denna dag?
Livet blir vad man gör det till och jag är säker på att såväl du som barnen mår bra med glädje runt sig än att tänka på gamla jular när mamma, pappa och barn bodde ihop. Lev i nuet, för har vi utvecklats i en relation till den punkt att vi inte längre mår bra övriga årets dagar ihop, blir denna dag egentligen bara en kravdag, även om man försöker tänka bort det faktum. Det är lätt att tänka under jul att vi är ju en fin familj, vi ler mot varandra, vi äter ihop. Vi spelar spel, öppnar paket och planerar och organiserar denna dag fint ihop. Men risken är att det bara är en chimär. Vi anstränger oss för att få denna dag till att bli…
Barnen mår inte dåligt om de får fira jul på olika ställen varannan jul. Så länge deras föräldrar mår bra. Jag har den erfarenheten såväl som barn och som förälder. Det viktiga är att de mår bra, deras föräldrar mår bra och det gör de om de slipper leva i relationer där det finns en press och brist på kärlek och kommunikation.
Så till er som har en partner som varit otrogen och är arga för att ert ex valt dem i livet eller valt att fira jul med era barn och den nya.
Lägg er energi på annat än att vara arga på den nya partnern eller att ert ex varit otrogen mm.
Lägg ingen skuld på den nya. Hon/han har naturligtvis kommit in som en spelare i ert liv, men är inte en bov.
Det finns alltid en anledning till att någon väljer att vara otrogen, men den ligger inte i den nya partnern. Den finns hos ert ex, men till stor del i den relation till tidigare fru/man/partner som personen väljer att inte längre vara del i. Ingenting händer helt plötsligt. Det finns ingen som helt plötsligt väljer att vara otrogen för en natt eller att inleda en längre relation. Det är jobbigt att bli lämnad eller få vetskap om att ens partner gör detta, men lägg inte skulden på den nya partnern eller ditt ex. Det hjälper varken dig eller barnen.
God jul.
Man ska inte hymla med vad man tycker, men som föräldrar och era barns förebilder kommer ni leva viktiga hela deras liv och då gäller det att inte få dem att känna någon skuld, som det automatiskt blir om ni visar dem att ni inte är nöjda med den andre föräldern och deras agerande. Ta ut aggresioner mot den andre på annat sätt eller bygg upp dig själv och ditt liv så att du och barnen känner dig stark. Barnen ska aldrig få känna att en förälder är missnöjd med deras andre förälder. Då blir de också missnöjda med dig.
Vill bara önska dig Michael och alla ni andra som skriver så upplyftande ord i vår tunga vardag. En riktigt God Jul! Tillsammans är vi starka, var rädda om er.
God Jul till dig med Åsa. Du har helt rätt…Tillsammans…
Som någon skrev;
Din mjuka, fördomsfria, reflekterande och Varma ton ger mig Så Mycket Hopp !
Tack Michael för Din blogg !
Tack för Ditt engagemang med bloggen…Vill önska Dig en God Jul.. Kram
Personer som Du Yvonne ger mig energi:-) God Jul kram.
Vill oxå önska en god jul! Jag känner mig inte sprudlande glad, bara glad för barnens skull, mannen verkar bara irriterad, men nu hos svärföräldrarna är han jättetrevlig, kanske blir en bra afton iallafall. Kram till alla
Kram till dig Anna.
Önskar dig en riktigt God Jul och ett stort tack för all värme och allt stöd du ger. Stor kram!!
Stor kram till dig med Therese!
Firar första julen som frånskild….
Finaste flickan min säger …Mamma det känns så konstigt …att det inte står …önskar Mamma och pappa på paketen…utan bara …önskar Mamma….
Kan bara svara….ja du hjärtat mitt….det tycker mamma med….
Önskar dig och de dina en fin jul
Jag får tårar i ögonen, Susanne! Trots att på mina barns paket har stått ”från mamma” i 11 år nu. Men vi har vant oss vid det och det känns ganska ok.
Styrkekram till dig!
Dina ord berör mig Susanne. Önskar dig och barnen en fin Jul. Kram
Julen har varit lite omtumlande hittills. Jag och barnen var hos deras Mamma tidigare för hon skulle vara själv annars har hon sagt tidigare. När vi har det ganska mysigt och barnen leker ringer hennes nye kille och är på väg. Jag och barnen var tvungna att åka vidare. När jag frågade varför hon inte sagt något om det säger hon att jag inte kommit om jag vetat och hon ville så gärna att jag skulle komma….Nästa jul blir nog annorlunda
Nu är jag där jag ska vara, med barnen hos min familj som vill ha hela mig. Värme och kärlek som det ska vara.
God Jul alla kämpar, vi fixar det!
Men snälla nån, hur elak får en människa vara?
Själv ”firar” jag min första jul som skild. Blev bedragen i midsomras och han åkte ut med huvudet före. Därefter får jag utstå hans aggressioner, hans ilska, frustration och lögner. Jag tvingas att städa ur HELA huset ensam inför försäljningen, han angriper mig DAGLIGEN med ilskna sms, jag blir utsatt för ett verbalt hot till och med som gör mig livrädd.
Idag kom han förbi för att hämta våra barn. Överlämnade på darrande hand en blompåse. När de hade åkt slängde jag den.
När är det min tur att få må bra?
Tänker på dig Lollo och hoppas att du snart skall få må bra.
Du kommer må bra Lollo. Jag gick igenom nästan exakt samma sak som du. Jag undrar varför det är de som lämnar, bedrar och sårar som bara struntar i oss. Som sedan får stå kvar där med barn, hus att röja upp och sköta all formalia kring skilsmässan. Så var det för mig. Sedan fortsätter hon såra trampa på. Likt en slåttermaskin utan hänsyn och betänklighet. Och jag utsätter mig för det eftersom jag har väldigt stor empati för människor och henne i synnerhet. Varför? Hon grät som ett barn igår när vi åkte för hon var så ledsen att det blev som det blev. När jag ringde på kvällen för att kolla om hon mådde bättre var hon så glad och så lycklig. Jag och barnen var lite pausunderhållning innan den stora showen. Aldrig mer, aldrig aldrig mer…
Det är inte klokt! Jag har gång på gång markerat att jag inte tolererar hans angrepp och kanske avtar det…
Du Bo ska inte finnas där för henne mer. Tröst får hon finna hos andra (vilket hon verkar göra). Du får bita ihop och låta dina barn umgås men du ska INTE vara med! Hon utnyttjar dig och kastardig som en disktrasa. Åh vad jag känner med dig.
Det ligger mycket i det du skriver Lollo.
God Jul Bo och allt det bästa till dig.
Så var julafton snart över för denna gång. Sitter ensam i soffan och sambon hamnade som vanligt vid datorn.
Jag har städat, jag har handlat, jag har köpt alla presenter. Sprang runt och dammsög och grejade i fm då han tog sovmorgon, gick upp och ut och tränade.
Han gick runt i sina väldigt trasiga mjukisbyxor hela dagen. ”Det är ju ingen som ser” (förutom hans pappa då som var här)
Vad hade du behövt istället för den utsikten och allt på dina axlar Frida? Önskar dig ok sista timme på denna Julafton. Varma tankar från mig.
Det var väldigt längesen, om någonsin faktiskt som jag tänkt på vad JAG behövt eller velat.
Det jag önskat och hoppats på är allt det som jag saknar. Jag vill ha en man som uppskattar mig. Ser mig och allt jag gör. Pratar med mig. Leker med barnen. Umgås med oss. Skrattar och busar. Gör mig glad.
Istället ligger jag ensam i sängen och tårar rinner.
Ändå lättad att sambon fortfarande sitter vid datorn. Så ledsen och ensam.
Tack för allt stöd och fina ord!
Ja och förstås är det en bonus om mannen har ett par jeans eller byxor på sig på själva julafton! ; )
Mjukisar är ok, men inte trasiga. Och inte alla dagar. Särskilt inte när jag tar på klänning och gör mig fin..
Tack för en hemskt fin blogg .. Alla spännande och en stark styrka att få hämta hoppfullhet , livets med och motgångar , drömmar och förhoppningar i livets väv som människor delar med sig av .. Jag skulle inte haft ett helt liv utan mitt mörker men också inte den kärleksfulla livsbejakande utan glädjen … Önskar er en fin varm ro fylld och kärleksfull jul kram Ulrika
Välkommen hit Ulrika och tack för dina kloka ord. Varma hälsningar.
Tack Michael för bloggen och dina kloka ord. Jag hittade hit i somras efter ett svårt uppbrott och du har hjälpt mig mycket. Jag läser din blogg nästan varje dag och har funnit mycket stöd i den och även bland alla kloka människors inlägg.
God fortsättning på julen till dig och till er alla som läser/skriver härinne.
Det värmer att höra Petra. Det är precis så att jag önskar att det här forumet skall vara för människor – en plats att känna igen sig och hämta kraft ifrån. God fortsättning på din Jul med. Tack!
Tack för att du finns. Den här bloggen är lite som en räddning eller vän när ingen annan finns…
Som nu. Ligger här insnärjd bland mina tre underbara små barn och hjärtat värker av kärlek och sorg. Tårarna strömmar och jag vet inte hur jag ska orka vidare.
Vi höll ihop det ända tills barnen gått och lagt sig. Firar jul med sambo, barn och svärmor i fjällstugan fast jag hellre hade velat fira alla tillsammans med min stora familj… Bara det är påfrestande och att läget är spänt från början gör detta nästan outhärdligt..
Slutade i storgräl. Samma mönster, samma gräl..Vi är helt oense om vissa saker i ”barnuppfostran” vilket ofta är en trigger.. Sen slutar det i att jag ofta uttrycket hur trött jag är och hur jag inte orkar dra runt allt hemma och hur jag vill att vi ska ha mer tid tillsammans i familjen. Han berättar alltid med ganska många kränkningar inemellan att jag inte vill eller har förmågan att inse hur bra jag har det. Och att det är enda problemet vi har… Enda lösningen på problemet är att jag ska sluta bitcha och inse hur bra jag har det..
Och nu vet jag varken ut eller in. Är jag så jävla dum i huvudet att jag inte fattar vad jag håller på med? Håller jag på att förstöra något som egentligen är en det bästa jag kan få här i världen. Jag älskar mina barn så det gör ont. Jag äcklas av min sambo, kan knappt se honom i ögonen längre. Jag ser bara hans galna blick och alla ”bråk” vi haft under åren ilar som råttor längs ryggraden..När vi argumenterar och när jag blir riktigt irriterad sitter han och skrattar och hånler åt mig…
Jag vet inte hur jag ska orka mer. Hur ska jag orka gå upp imorn? Ska jag ha det såhär. Orkar inte med detta. Men jag måste. För barnen. Hur ska jag orka bryta upp?
Hur ska jag klara mig/oss. Jag har inter råd att köpa ett hus till oss. Jag kommer få jobba mer än heltid. 4 v semester… Att bara få träffa barnen varannan vecka… Att grubbla på hur han ska ta hand om barnen mör jag inte är med och ser. Blir hans ”metoder” värre? Hangar ingen aning om vad det innebär att ta hand om tre små barn, längre än ett par timmar när allt är curlat.. Hur ska jag orka.. Orkar inte tänka tanken på att bli kvar och jobba på det, en gång till, här har jag varit så många gånger.. Orkar inte tanken på att separera, hur ska jag klara mig? Finns inga alternativ..
Tänk om jag är sjuk i huvudet? Varför kan jag inte inse hur bra jag har det och vara tacksam för vad jag har? Fanfanfan!! Kanske behöver jag medicinera? Skulle allt bli bättre då? Men det är väl stor skillnad på att vara deprimerad och att vara olycklig?
Godnatt därute. Nu har iallafall tårarna slutat rinna.. Och ja, jag kanske gör mig lite till ett offer nu,en just ikväll är jag inte stark.. Det var iallafall en god jul, delvis..
Kram
Styrke kramar till dig Åsa. Det känns som om du är på väg till en förändring. Det är bra, sen vilken förändring det blir det vet du inte än. Det kommer tids nog.
Jag har bestämt mig, nu ligger jag här och saknar barnen något fruktansvärt. De har varit med sin pappa hos hans släkt på kvällen jag hade dem på fm/em.
Men mitt i denna smärtan finns ändå ett lugn, jag vet att det är rätt. Jag har levt som du länge, länge. Jag tvivlar hela tiden på mitt val, hjärtat säger nej för barnen och för att jag har känslor kvar för min man. Men hjärnan säger nej. Jag orkar inte längre vara den som sköter allt och inte få näst intill något tillbaka. Min man säger också att jag har det bra och till och med sa han till mig att jag behöver ju inte ha gamla och trasiga kläder mm. Jag borde vara tacksam. Han vet precis vad han ska säga för att det ska skära riktigt djupt och få mig att tvivla på mig själv.
Men det här ska bli bra har jag bestämt. Jag kan klara mig utan honom och jag behöver inte någon som inte vill se mig och är rädd om mig.
Jag tänker på dig Åsa och önskar att du har någon nära vän som du kan ventilera med och att du kommer till ett beslut som gör att du kan blicka framåt med glädje, kunna njuta av dina barns framsteg och möta deras glada blickar med glädje.
Kraaaaaam
Hej Åsa,
Jag känner igen mej i hela din situation o blir så starkt berörd. Att hacka hål på självförtroendet var ett av hans knep. Men nu 10 månader senare ser jag min fantastiska resa då jag upptäckte att jag faktiskt är en omtyckt o kompetent person. Visst finns det jobbiga saker, som ekonomin o det praktiska, men inte i den omfattning jag befarade. Värst är oron för barnen, misstanken att de ibland inte har det bra. Men man får ta en dag i taget. Hitta lösningar. Att stanna kvar hade i alla fall inte varit en fin gåva till barnen, det vet jag. Då hade de inte träffat den jag är nu.
Styrkekramar!
Påminner mig om att andas när jag läser dinar ord Åsa. Han trycker till dig genom att förminska (härskarteknik).
Borde du vara nöjd? Nej,nej,nej! Du hade inte tänkt så här om relationen om han var respektfull och inkännande.
Respekt är en av grundstenarna i alla relationer – på alla plan.
Kanske bra materiellt, men själsligt☹ Din rädsla att inte klara dig ekonomiskt förstår jag till 100 %. Det ligger djupt existentiellt.
Vi är många som ser dig i dina känslor. Jag berörs!
Du behöver prata med någon på orten där du bor, så att du kan sortera tankar och känslor. Du skall veta att du inte är ensam.
TACK alla som skriver. Alla ord betyder oerhört mycket..
Jag tog mig upp idag med. Barnen är livskraften.
Jo, jag har en tid för samtal i mitten av januari, men det känns som evigheter tills dess. Och det hjälper ju inget annat än tankesorteringen just då..
Och vi (eller jag) har fått hjälp tidigare genom krismottagning för kvinnor och familjerådgivning… Han vägrar dock att gå igen och enda anledningen till att han följde med sist var för att ”rentvå” sig själv, för att jag varit där och enligt honom ”farit med osanning” och ”satt honom i dålig dager”. Nu i efterhand säger han att det gav absolut ingenting, jag satt bara där och ljög och ljög…
Ja, det är helt sjukt detta. Varför är jag kvar. Varför tar jag mig inte härifrån. Jo… För att allt går upp och ner.. Och för att efter familjerådgivningen blev det faktisk bättre, en period. Och då blev vårt tredje barn till… Som nu inte ens är ett år..
Återigen, vad trodde jag? Hur kunde jag vara så dum. Men å andra sidan, kan/vill inte föreställa mig ett liv utan barnen. Alla tre är lika önskade av mig.. Ibland när jag ”klagar” är han snabb att påminna att det var jag som ville ha tre barn….
Tack igen för alla ord…
Överge aldrig din sanning för någon annan Åsa. Människor som saknar insikt och empati kan skada enormt. När du får distans till honom kommer bilden att klarna betydligt. Kram
Hej Åsa!!
Stor varm kram till dig!!
Jag funderar också mkt kring hur man ska klara sig, både ekonomiskt och praktiskt.
Praktiskt sett gör jag egentligen det allra mesta själv redan, utmaningen kommer isf när jag ska börja jobba efter föräldraledigheten. Har inte någon arbetsplats att komma tillbaka till, ”bara” min tjänst i kommunen. Hursomhelst innebär det ett jobb med oregelbundna tider, kvällar och helger.
Lönen är inget att hurra över. Sambon tjänar 3ggr så mkt mer. Så absolut kommer det bli tufft. Jag har ju vant mig vid att ha pengar. Köpa det jag och barnen behöver, har ett fint hus.
Tänk så mkt vikt man lägger vid det materiella, saker, status, pengar.
Det är ju inte värt något när det kommer till kritan. Hälsan och lyckan är ju egentligen allt.
Jag tänker också mkt på hur jag mår, är jag knäpp? Kastar jag bort något? Men vet ju svaret. NEJ!
Man kan inte medicinera bort sin relation. Jag blev ju deprimerad ordentligt efter cancern och mkt pga situationen hemma både med barnen och den dåliga relationen. Utmattningsdepression.
Inte heller i detf fick ljag stöd el hjälp av sambon. Han ifrågasatte lite hur dom kommit fram till det. Sen sa han ju att jag skulle vila. Men gjorde knappt inget som underlättade eller gav mig förutsättningar att faktiskt kunna göra det.
Medicinen hjälpte mig ur det värsta som det var då, och jag tar den än 2 år senare. Vågar inte sluta och det tycker inte läkaren heller. Jag vill inte bli mer skör eller riskera att braka ihop mer inför det som måste ske.
Jag trodde också (eller inbillade mig) att det kunde bero på mig, och att med medicin såå.. Men det har varit dåligt så länge innan och även nu efter/med medicin. Vet ju att det dåliga måendet till stor del förmodligen beror på relationen.
Undrarhur de skulle bli med barnen sen, tror inte sambon är intresserades varannan vecka. Och det känns faktiskt skönt men även sorgligt. Han är inte intresserad. Han har inte ens velat bara föräldraledig. ”Vad tråkigt, vad skulle man göra hela dagarna”
Ibland vet jag inte ens om barnen skulle bry sig så mkt, eller märka om han ”försvann”..
Jag brukar önska att han ska komma hem och säga att han träffat någon annan..
Lustigt. När jag läser andras inlägg så är det lätt att komma med kloka råd och jag ser så klart. Även när jag läser det jag själv skriver så inser jag ju sanningen. Men ändå vacklar jag och fortsätter skjuta på det oundvikliga…
Så fin du är Frida som stöttar Åsa. Kram
Tack Frida
Vi verkar sitta i samma elände.. Huga. Som du säger. Vi vet svaret och lösningen. Önskar all kraft och hälsa till dig.
Stor kram på vägen syster…
Läser alla svar som skrivs här och berörs. Vill ge en förhoppning till alla som behöver ett hopp, att visst kommer man igenom även de jobbigaste stunder. Jag var själv där för 5.5 år sedan när jag började min resa, hade då mått dåligt i många år av mitt då 22 åriga förhållande. Det tog mig 2 år innan jag hittade tron att jag klarade mig på egna ben, efter åtskilliga samtal hos familjerådgivare tillsammans m xet (där jag satt mest tyst för jag hade inga ”ord”), egna samtal hos kurator och även med medicinering. Hade ingen tro på mig själv, hade ingen kontakt med känslor/tankar, hade inga ”ord”, kände inget i kroppen mm.
Ganska fort efter min separation började kroppen ”vakna” igen, jag började hitta mig själv igen, min egen styrka, när jag inte var i direkt kontakt med ”härskarteknik”.
Känner igen alla frågor, tankar, känslor som ni beskriver här i er ”paniksituation” ni befinner er i. Men det finns något annat på andra sidan. För mig har det handlat mkt om att hitta mig själv igen, min egen styrka, och idag känner jag en stor tacksamhet över att jag har ett nytt liv. Jag är glad/tacksam att jag vågade ta steget och tro på mig själv. Barnen har det bra hos oss båda idag, de har mer glada och lugna föräldrar.
Varför jag själv är här och läser denna blogg? Det beror nu mest på att jag försöker göra en inre resa och fortsätta se mina egna mönster och ”spöken”, att få en förståelse för varför jag ibland reagerar och gör som jag gör, och bli medveten om dessa.
Vi kan inte förändra en annan människa, men dock få en förståelse över varför den reagerar som den gör. En del beror på dennes egna ”person” och en del på mitt sätt att vara. Vi påverkar varandra i en relation, beroende på hur väl vi känner och ser oss själva.
Jag har idag förlikat mig med det som var i mitt tidigare förhållande. Jag har valt att leva här och nu, och är trygg i mig själv idag. Känner ingen anledning att älta det som varit, det är viktigt att se framåt och vad jag har idag.
Till alla er som skriver här… genom att gör just det visar ni en styrka, en styrka att se ert behov/önskan av något annat. Försök se bortanför känslor en stund och se vad du vill förändra i ditt liv och ta första steget mot det.
En stor styrkekram på vägen till dig som behöver det…
Bra skrivet Mina!
Fantastiskt fint av dig att uppmuntra och stötta andra Mina. Det märks tydligt att du rest dig upp igen och vuxit som människa. Kram