självbild

Varning! Generaliseringar kan förekomma.

Betydelsen av närvaro i en relation är något vi ofta hör om och som låter klokt. Men vad betyder det förutom att lägga undan mobilen då partnern pratar, vid middagen eller i andra sociala sammanhang? Komma ihåg sådant som är viktigt för henne, lyssna till mer än orden som uttalas och inte vara en leverantör av smarta råd…

Så lätt säga: ”det är viktigit att du är närvarande.”

Förutom yttre gester och beteenden som speglar uppskattning handlar det om en attityd gentemot sig själv.

Hur tydlig är du kring vem du är som person? Vad står du upp för? Vem är du en grå vardag då allt inte är på topp? Hur hanterar du frustration och ilska? Tålamodet och impulskontrollen?

När jag en gång gick på dagis var det politiskt korrekt med könsneutralitet. Som femåring var jag Tarzan – inte bara som lek – jag var mannen i djungeln. Hemma hade jag fritt spelutrymme men på dagis gällde andra regler – man var en del i ett kollektiv med andra. För stort platstagande kunde i min föreställningsvärld leda till att jag inte fick vara med. Tänk Tarzan bland politiskt korrekta fröknar och en manlig personal i mjukisbyxor och med len röst. Skolan samma sak. Inte undra på att jag försökte återskapa balansen i tjugoårsåldern genom att spela rugby.

Vad vill jag få sagt? Som män kan vi bli för anpassliga (jag var för diplomatisk) eller hänsynslösa i vårt varande. En man berättade att han som ung pojke sett sin pappa misshandla mamman. Det gjorde honom livrädd för aggression. Särskilt den inom honom själv, vilket gjorde honom extremt flexibel och mjuk i relationen till kvinnor. Han blev ofta lämnad p.g.a. han inte vågade stå upp för sina åsikter och vem han var. Neutraliteten skapade obalans i parförhållandena. När han avkodade dessa beteendemönster förändrades allt.

Hur kan vi ge trygghet till personen vid vår sida om vi inte står stadigt då livet omkring blåser? Om vi istället för att vara grundande dras in i egna eller partnerns känslostormar – blir till drama Queens, macho, högljudda, passivt aggressiva genom tystnad, härskarattityder…

Att vara kraftfull handlar inte om dominans eller sexism, utan att känna sig själv. Kunskapen om egna styrkor och svagheter. Se och respektera gränser inom andra och egna personen. Timingen i våra handlingar. Vara lyhörd och inkännande utan självutplåning.

Emotionell och fysisk närvaro är fundamentet. Det kommunicerar: ”jag finns här för dig!”

Tankar min bloggvän?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare