Det är bra om vi gör skillnad på att vara vän och ha en respektfull ton gentemot vår f.d. partner. Om ni har barn tillsammans är det helt nödvändigt med en icke dömande attityd, eftersom dagen för skolavslutning, konfirmation, födelsedagskalas, skolbal, student, bröllop och andra högtider alltid infinner sig. De flesta barn vill se båda sina föräldrar vid dessa stunder – utan spänningar.
Att kunna lugna den hätska tonen i egots röst blir en utmaning som vi alla förr eller senare står inför.
Som flera av er skrev igår, handlar det om hur avslutet såg ut. Om det var två människor som gick skilda vägar på lika villkor, där känslorna från bådas sida slocknat, KAN en vänskap ta vid.
Verkligheten är att motsatsen mycket oftare tar utrymme efter ett havererat förhållande. Brist på tillit, otrohet, ovilja till att kommunicera, svek och en massa annat tungt bagage. Är detta en bra inledning på ett vänskapsförhållande? Om ni inte var vänner tidigare, varför nu?
Strax efter separationen behöver var och en gå tillbaka och bli en individ och släppa paridentiteten, vilket tar tid. För en del ett par år. Det finns dessutom ofta en väldig känslomässig otakt mellan den som tagit steget ur relationen, och den som står kvar och undrar vad som hände.
Om du vill ha vänskap, kan det vara bra att titta närmare på motiven. Försöker du komma undan den definitiva separationen, undvika sorg och ensamhet, fördelar utan det ansvar som en parrelation kräver, vill du komma åt en tredje person, förhoppningar om sexuell närhet? Ibland lindas det in i meningar som: ”men för barnens skull.”
Det gör ont att gå skilda vägar, oavsett om du är den som lämnar eller blir lämnad. Det är mänskligt att vilja fly undan smärta och ensamhet, vilket kan få oss att söka alla möjliga nödutgångar för att slippa trycket i bröstkorgen.
Om du eller ditt ex föreslår: ”vi kan väl vara vänner”, stanna upp en liten stund i dig själv och fråga: på vilket sätt är det bra för mig? Hur kommer det att göra mitt liv bättre om två år från nu? Hur skulle jag känna om en framtida partner var nära vän med sitt ex?
Det är lätt att utgå från vad som känns bra för stunden att vi glömmer helheten och andra människor som finns nära.
Det bästa för oss är inte alltid det som gör minst ont, utan att ta hand oss själva i sorgen så att vi kan bli hela, ta för oss mer av livet, vara närvarande, känna höstvindarna mot kinderna, andas lugnt och se färgerna.
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Det bästa för oss är inte alltid det som gör minst ont, utan att ta hand oss själva i sorgen så att vi kan bli hela, ta för oss mer av livet, vara närvarande, känna höstvindarna mot kinderna, andas lugnt och se färgerna.
Bäst för mej…kämpar på
All styrka till dig:-)
Håller fullkomligt med dig! Mitt ex vill nu att vi ska bli vänner. Känner att när vi har kontakt mår jag väldigt dåligt och min terapeut och jag har kommit fram till att han använder mig för att slippa sin ångest en stund. Nä mina vänner behandlar inte mig så illa. Vi är föräldrar till vår son och kommer aldrig bli mer.
Bra att du ser det så klart linda. Viktigt se var gränserna går. Önskar dig en fin dag.
Jag har den relationen till mina barns mor som du beskriver. Respektfull, utan spänningar och dömande. Barnens bästa har varit i fokus hela tiden utan prestige eller bitterhet.
Men vi är inte vänner. Vi umgås inte. Det är ett medvetet beslut från bådas sida. Jag har svårt att se hur en vänskap med ett ex skulle se ut i praktiken. Fungerar det?
Fint se människor som agerar konstruktivt för barnen skull. Det kommer era barn en dag att tacka er för. Vänskap med ett ex kan fungera i vissa fall, men det krävs att alla parter är helt färdiga med varandra. Och en nuvarande partner som är bekväm i det.
Han gör allt för att vara ”vän”.
Kärleksförklaringar, arga sms och mail fulla med versaler och utropstecken om vartannat..
Jag vill inte..
Vill inte, vill inte och vill inte..
Är tydlig.. Och ännu mer tydlig..
Föll tillslut själv ner till nivån med versaler och utropstecken..
Insåg och slutade..
Nu är han blockerad från min mobil.. Jag vägrar vara i ”versal och utropsteckenlivet”!
Nu är han hänvisad endast till mail då några praktiska saker återstår att lösa innan jag är helt fri.. Jag längtar tills dess.. Längtar tills att jag kan andas lugnt.. Känna höstvinden mot kinden.. Den känns lite nu.. Och det är underbart..
Tack Michael för att du låter oss sörja, bryta loss och för att vi tillåts vara ärliga!
Ovärderligt!
Tack Eva:-) Som du helt säkert redan vet, kan vi inte ta ansvar för andras känslor och handlingar. Din f.d. behöver hitta andra vägar för att ventilera ångest. Jobba på att bli hel. Fint att du delar med dig och gör den här bloggen levande. Värme till dig.
Jag blir imponerad av den styrka som lyser igenom hos dem som klarar av att säga nej till vänskap med exet. Naturligtvis förstår jag att det inte är enkelt, det ligger mycket svårigheter bakom.
Ännu har jag inte den styrkan. Jag har någon slags vänskap med mitt ex, det är han som varit ivrigast angående att vi ska vara vänner. Trots att det är han som har en ny relation. Jag har frågat om det handlar om att han har dåligt samvete men han påstår att jag betyder så mycket för honom att han inte vill vara utan mig i sitt liv.Men han vågar inte tala om för sin nya kvinna att han har kontakt med mig.
För mig är det nog så som du skriver, Michael, att jag lever för vad som känns bra i stunden och ser inte helheten.
För mig är det svårt att förstå hur du tvärtom kan vara vän med exet. Jag har varit nära självmord och besök på psykakuten de gånger vi träffats. Känner att jag går under då vi ses. Blir starkare när vi inte har kontakt….
Skydda dig själv genom 0 kontakt linda. Tänk långsiktigt, inte på den kortsiktiga lindringen (se honom en liten stund). Med tiden växer styrkan inom dig.
Tack Michael precis så tänker jag. Funderar lite på varför vi tänker olika men kanske är det för cj’s ex är kärleksfull mot henne. Mitt ex är iskall om han inte använder någon härskarteknik mot mig. Tror det är detta som gör mig så djupt sårad, att jag inte betytt någonting för honom.
Om det du går igenom cj, var något som en nära vän var mitt uppe i: vilka råd skulle du då ge? Vad skulle vara det vikigaste som han/hon tog till sig?
Oh, allt är så komplicerat!
Till en vän skulle jag säga att jag har förståelse för att det är så enormt svårt att bryta, för jag vet att det handlar om ett litet litet hopp som trots allt finns där. Samtidigt skulle jag nog råda denna vän att för sin egen skull försöka tänka framåt och fundera över om det är värt att ha kontakt.
För min del har sorgen blommat upp igen för exet har plötsligt fått dåligt samvete gentemot sin nya kvinna och därför vet han inte hur han vill gå vidare med vår vänskap.
Hej. Jag är en man som efter separationen jobbat en hel del med mig själv och har vänskap som sista utväg. Då jag i mitt hjärta känner att jag fortfarande tänker kämpa för att visa mitt ex att jag faktiskt har förändrats och tror på att det går att rädda ett sargat och destruktivt förhållande om båda är med på terapitåget och är villig att se sin del i det som gått fel. Mitt ex har träffat en ny ca; två månader efter jag flyttat ut och jag har nu nästan ett år senare full förståelse för deras förälskelse, men tänker ändå fightas för att vinna mitt ex förtroende, tillit och respekt. Jag led tidigare av depression och har nu funnit en rätt trygg grund att stå på. I min nyfunna styrka och kärlek till livet inser jag att det är mer än bara mig och vårt gemensamma barn (tjej 5) och förhållandet till barnets mor det handlar om. Det handlar för mig om att slåss för det jag känner och tror är rätt. Vänskapen kommer alltid påminna om tiden då det var något mer och alltid göra lite ont från bådas håll och tankar om man verkligen gjort rätt som separerat( utan att göra verkligen allt som står i ens makt ) Så var gärna vän, men se oxå ärret och våga visa det sår i hjärtat som kommer om man öppet vågar vara sann…