Föreställ dig att du frågar en vän som just berättat att hon/han köpt en resa och du frågar: ”var skall du resa?” och svaret blir: ”jag vet inte.” Eller ett nyförälskat par: ”vad önskar ni av framtiden tillsammans?” och svaret som kommer ut är: ”vet inte.” Torftigt va? Inte mycket passion där.
Ändå är det så en del människor resonerar om sina liv och kring målsättningar. Vi har kanske en vag förväntan och i bästa fall en del hopp. Det är som om förväntningar kan verka skrämmande: ”tänk om de inte infrias, eller att jag misslyckas.” Självklart kan förväntningarna på oss själva, en partner och ett förhållande vara fullständigt orimliga, vilket leder till att besvikelsen knackar på dörren. Då handlar det istället om krav, vilket är något helt annat.
RÄTT STÄLLDA FÖRVÄNTNINGAR SKAPAR EN INRE GLÖD.
Som människor behöver vi få leva med förväntningar. De ger oss bränsle och är som magneter för framtiden. Egentligen tror jag inte drömmar och längtan kan bli för stor, så länge vi inte tvingar dem på andra, är beredda att kämpa för dem och har strykan att möta motgångar Själklart handlar det om att ha drömmar som är linje med ens inre resurser. Jag förväntar mig t.ex. inte nobelpriser i kemi i år eller något år överhuvudtaget för den delen.
POSITIVA OCH RIMLIGA FÖRVÄNTNINGAR PÅ EN ANNAN MÄNNISKA KAN FÅ DEM ATT GÖRA DET DE TRODDE VAR OMÖJLIGT.
Vad förväntar du dig av den kommande hösten? Vad längtar och drömmer du om?
P.S. Tänk på att det du förväntar dig, positivt såväl som negativt, förr eller senare gör sin röst hörd.
Michael Larsen – livscoach
Lämna en kommentar